Stort ras för Uppsala i skolstatistiken

Uppsala rasar som skolkommun. Niondeklassarnas resultat placerar kommunen långt utanför topp 100 av landets kommuner. Nu får den politiska majoriteten hård kritik av oppositionen.

Caroline Hoffstedt (S) ser en oroväckande tendens i att en grupp elever inte klarar kraven för att bli antagen till gymnsaiet. De riskerar att hamna i utanförskap, menar hon.

Caroline Hoffstedt (S) ser en oroväckande tendens i att en grupp elever inte klarar kraven för att bli antagen till gymnsaiet. De riskerar att hamna i utanförskap, menar hon.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Politik2018-01-04 07:00

Från plats 79 till 146 bland landets kommuner. Så ser det ut för Uppsala kommun om man jämför resultatet i niondeklass i kommunala skolor åren 2014 och 2017. Det visar en färsk sammanställning från Sveriges kommuner och landsting.

Även om man räknar med friskolor dalar Uppsala, men inte lika mycket.

I en debattartikel i UNT i dag går moderaten Christopher Lagerqvist, andre vice ordförande i utbildningsnämnden, hårt åt den rödgröna majoriteten och konstaterar att tappet skett under de rödgrönas tid vid makten. Moderaterna har nu väckt en så kallad interpellation i Uppsalas kommunfullmäktige för att avkräva svar från Socialdemokraterna om hur skolans underpresentation ska vändas.

Även Mohamad Hassan, kommunalråd för Liberalerna, är kritisk.

– Det här är inte så bra som Socialdemokraterna har gjort sken av. Det finns skolor där 30 procent av eleverna inte klarar gymnasiebehörigheten, det är en jättedålig siffra. Vi måste fokusera på de skolorna, säger han.

Hans väg framåt är att låta lärarna vara lärare genom att satsa på anda yrkesgrupper i skolan som kan avlasta lärarna, som kuratorer, skolsköterskor men även socialsekreterare, något som enligt Mohamad Hassan testats med framgång i Stockholmskommuner.

– Sedan måste vi punktmarkera vissa skolor. Det låter hårt, men ser vi att en skola inte klarar sig så måste politiker och tjänstemän fokusera på den och exempelvis titta på ledarskapet.

Caroline Hoffstedt (S) ordförande i utbildningsnämnden säger att hon ser allvarligt på utvecklingen.

– Jag är inte nöjd med det här. Uppsala har betydligt större potential än vad vi lyckas med.

Enligt henne gör kommunen nu fördjupade analyser av skolresultaten för att förstå raset bättre. De har hittills visat att Uppsala tappar mycket när det gäller andelen elever som inte får godkänt i matte, engelska, svenska eller svenska som andra språk.

– Det här är en oroande tendens. Vi ser att det är en grupp som inte kommer vidare från grundskolan. Vi måste fånga upp det här och ge en extra skjuts i de här ämnena.

Hur kan ni göra det?

– Absolut viktigast är att ha koll på varje elevs kunskapsutveckling. Här har vi redan resultatdialog med varje rektor, och går nu vidare med att alla skolor ska göra en egen prognos över hur man kommer att klara måluppfyllelsen. Skolförvaltningen ska också bättre följa eleverna på individnivå från sexan till nian, och vi måste bli bättre på elevernas övergångar mellan skolor där man lätt tappar mycket viktig information.

LÄS MER: Så har de lyckats med skolan

LÄS MER: Förskolan blev den stora vinnaren

Christopher Lagerqvist (M) menar att det är för lite resultatfokus i utbildningsnämnden, och att skolresultat alldeles för sällan är en punkt på politikernas möten. Det här tycker Caroline Hoffstedt är direkt fel.

– Vi kan inte ha varit på samma möten, säger hon.

Var i ligan över landets kommuner tycker du att Uppsala ska kunna ligga?

– Vi ska sikta högt och ligga i toppskiktet.

Frågan är vilken påverkan antalet nyanlända har på resultaten. Caroline Hoffstedt lyfter fram det som en delförklaring till Uppsalas negativa trend, i och med att Uppsala har tagit emot många nya invånare, och fortsätter att göra det. Det är ett argument som Mohamad Hassan och Christopher Lagerqvist delvis köper.

– Men Uppsala faller kraftigt i nationella jämförelser, samtidigt som invandringen ju inte enbart har skett till Uppsala, säger Christopher Lagerqvist, som efterlyser en särskild analys av invandringens påverkan på skolresultaten.

LÄS MER: Facket: "De förstår inte vår vardag"

Stort resultatglapp mellan kommunala och fristående skolor

Andelen elever som gick ut nian i en kommunal skola i Uppsala med godkänt i alla ämnen har minskat från 80,5 procent år 2014 till lite drygt 69,2 procent år 2017.

Även i de fristående skolorna har andelen sjunkit, men bara med en dryg procentenhet till 88,9 procent.

Det genomsnittliga meritvärdet har sjunkit i de kommunala skolorna från 230,5 poäng till 221,3 poäng på tre år.

Under samma tid steg meritvärdet i de fristående skolorna till 256,6 poäng i genomsnitt.

Om man jämför de kommunala skolornas resultat med kommunerna i gruppen "större stad" hamnar Uppsala på tionde plats av 21. Kommuner som Örebro, Norrköping och Västerås ligger efter Uppsala, men exempelvis Lund och Linköping före, när det gäller niondeklassarnas resultat i kommunala skolor. Tar man med friskolorna förbättras Uppsalas placering till sjunde plats.

Källa: Kommun- och landstingsbasen www.kolada.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!