De tre medlemmarna i Svenska motståndsrörelsen (SMR) ställs inför rätta för misshandeln av Uppsalabon Anders Henriksson som passerade SMR:s flygbladsutdelning vid Celsiustorget, sommaren 2013.
Polisutredningen lades ned men återupptogs sedan UNT:s reporter Gusten Holm granskat bevisen och visat att flera misstänkta gärningsmän kunde identifieras på mobilfilmer. De tre männen, alla i 20-årsåldern, åtalades för misshandel. Rättegången i Uppsala tingsrätt startar 7 maj och beräknas sluta dagen därpå.
Många SMR-medlemmar har tidigare dömts för allvarliga våldsbrott och upplopp. Även på den andra extremkanten, bland de så kallade autonoma grupperna, förekommer våld som en del av strategin. Till rättegången i Uppsala väntas besökare från båda läger. Tingsrätten och Uppsalapolisen har beslutat om särskilda åtgärder under förhandlingen. I tingsrätten genomförs säkerhetskontroll med metalldetektor av samtliga besökare till tingssalarna, inte bara till misshandelsrättegången. Burkar, flaskor och liknande får inte tas med. Två extra salar hålls i beredskap för åhörare från respektive läger, som får följa förhandlingen via bild och ljud. Syftet är att minimera risken för sammanstötningar.
– Vi har inte själva några sådana indikationer men polisen har bedömt att det här är lämpliga åtgärder, säger tingsrättens chef, lagman Fredrik von Arnold.
För polisens del klassas rättegången som "särskild händelse", vilket bland annat innebär större resurser och särskilt avdelad personal för insatsen. Sådana åtgärder sätts i vanliga fall bara in vid större olyckor, bombhot, sabotage eller stora demonstrationer och möten där sammanstötningar befaras. Polisen går samtidigt en balansgång mellan att ha tillräcklig styrka på plats och att upplevas som provocerande. En tänkbar metod är att ha en viss andel synliga poliser i tingsrätten, medan andra finns i kulisserna för att kunna gripa in vid behov. Uppsalapolisen lämnar inga detaljer om hur insatsen ska genomföras:
– Parter och besökare vid rättegången ska känna sig trygga. Utifrån det bygger vi upp en insats som ska vara tillräcklig, säger Pål Andersson, Uppsalapolisens chef för kommenderingen.
– Vi är försiktiga med att lämna upplysningar om insatsen av flera anledningar. Om någon vill störa rättegången så kan sådana uppgifter vara till gagn, dessutom kan det finnas en viss förväntan på att något ska hända.
Ända fram till rättegången följer polisens underrättelsetjänst utvecklingen i de olika lägren, för att fånga upp risksignaler. Ett kritiskt moment är när rivaliserande grupper ska ta sig till och från exempelvis en domstol. Man kan därför utgå ifrån att bevakningen skärps också på andra platser i centrum.
I Södertörns tingsrätt har en rad rättegångar hållits mot SMR-medlemmar efter upploppen i Kärrtorp vintern 2013. Enligt säkerhetsansvarige Göran Landström har de genomförts utan allvarliga incidenter. Domstolen och polisen har även där arbetat med relativt stora insatser för att förebygga bråk:
– Vi gör ordentlig research av olika falanger, vi ser till att de finns i olika salar och vi har försökt lära känna de inblandade. Det har varit lugnt, men det är samtidigt viktigt att tingsrätten har greppet om det som händer, säger han.
Södertörns tingsrätt har, till skillnad från Uppsala tingsrätt, permanent kontroll av alla besökare samt en särskild säkerhetssal som är lättare att bevaka och utrymma än en vanlig tingssal.