Socialtjänsten i Uppsala har i höst tagit emot totalt åtta orosanmälningar från grundskolor och gymnasieskolor i Uppsala kommun om barn och ungdomar som saknas efter sommarlovet. Det handlar om elever till utrikesfödda föräldrar, och man utreder bland annat om barnen kan befinna sig utomlands mot sin vilja. Ett av barnen har nyligen återvänt, så i nuläget är sju elever borta.
Omar Hijazi är chef på antagningsenheten på Uppsala kommun och den som har koll på saknade elever i grundskolan, alltså från förskoleklass upp till nian.
– I dessa fall utreder skola, socialtjänst och vi på antagningsenheten tillsammans varför eleven saknas. Vi försöker få information från vårdnadshavare om vad som har hänt, säger han.
Omar Hijazi kan i nuläget inte svara på om det finns konkreta misstankar om att något eller några av de barn som saknas i grundskoleklasserna förts bort mot sin vilja eller gifts bort.
– Vi håller fortfarande på att utreda fallen och vet inte säkert än. Det kan finnas många anledningar till att ett barn saknas.
Har ni gjort någon polisanmälan?
– Inte vad jag vet. Men det är ett av de steg som vi kan komma att ta.
En av de gymnasieelever som saknas är en flicka i tonåren. I det fallet har polisen kontaktats. Rektorn på den aktuella skolan uppger att skolan tagit reda på att flickan under sommaren lurats iväg till ett annat land.
– Vi har en stark misstanke att det var för att hon skulle giftas bort, mot sin vilja, säger rektorn.
Det var i början av augusti som rektorn fick kännedom om flickans situation, vilket gjorde att hon direkt slog larm till socialtjänsten. Hur rektorn fick denna information samt vad hon mer vet i fallet kan hon inte avslöja eftersom hon är orolig över hur det kan drabba flickan
Det här är inte första gången som rektorn har en saknad elev efter sommarlovet. Det händer ibland att elever plötsligt slutar, utan att skolan får reda på vad som hänt. Men fallet med den flicka som nu saknas skiljer ut sig i att skolan lyckats ta reda på mer än i vanliga fall.
De senaste fem åren upplever rektorn att hedersförtryck blivit vanligare. Hon och övrig personal på skolan möter ungdomar som är begränsade i sitt liv, ofta av en hel släkt som koll och informerar övriga familjen.
– En pojke vi hade i skolan skulle giftas bort i hemlandet med sin kusin, han kände sig kränkt av att behöva åka till ett för honom främmande land och gifta sig med en okänd flicka.
– Jag ser att de som drabbas värst ofta är starka flickor eller pojkar som blivit väldigt svenska, som är medvetna om sina rättigheter och försöker frigöra sig. Andra tjejer och killar kan vara frustrerade över familjens kontroll, men sluter sig och vill inte prata.
Medvetenheten om hedersvåld och förtryck har ökat på skolan, som nu jobbar mer aktivt än för några år sedan med att upptäcka och motarbeta förtrycket enligt rektorn. Bland annat har man bjudit in Tjejers rätt i samhället (Tris), en organisation som jobbar mot hedersförtryck, för att utbilda personalen.
– Så att vi blir bättre på att ha ögonen öppna och fånga in elever. Vi pratar mycket om värdegrund och alla människors rättigheter och skyldigheter med eleverna. Skolans personal är fantastisk. Men vi har ändå för lite kunskap.
Vad kan man göra med mer kunskap?
– Vi måste lära oss att läsa av barn och ungdomar bättre. Och att närma oss dem på rätt sätt. Det handlar om en stor kulturkrock, men vi får inte göra den ännu större. Det handlar ju om familjemedlemmar som de här ungdomarna älskar, samtidigt som de förtrycks.
Rektorn tycker att frågan om hedersförtryck behöver lyftas mer i samhället än vad som är fallet i dag. De inblandade familjerna är ofta ganska isolerade, och behöver hjälp och handledning, säger hon.
– Vi måste agera, men vi behöver göra det med ödmjukhet eftersom det här är djupa kulturella tankar som funnits i många år. Alla behöver utbildning, även männen i familjerna. Med kunskap och förståelse kan vi vända på det här.
Två månader har gått sedan höstterminen startade. Den saknade flickan har kvar sin plats på skolan.
– Hon ska känna att hon har en plats här och att hon är välkommen.
Har du hopp om att hon kommer tillbaka?
– Ja, hoppet är det sista jag överger.
Läs mer: Expert efterlyser handlingsplaner mot hedersförtryck på skolorna