Liksom för många andra kommunala bad som byggdes under miljonprogramstiden börjar renoveringsbehovet bli akut för Fyrishov.
Behovet av simbassänger ökar också i takt med att Uppsalaborna blir fler.
Samtidigt kräver Uppsalas expansion också andra stora investeringar. Och avvägningarna är inte lätta.
När det är dags att investera i både förskolor, skolor, gator, avloppsledningar och simbassänger ökar kommunens totala skuldbörda. Och kommunens stora låneskuld är ett skäl till att Fyrishovs renovering skjutits på framtiden.
Även om det är de enskilda bolagen som finansierar lån och räntekostnader med avgifter eller andra intäkter, så räknas lånet in i hela kommunkoncernens lånekaka. Det påverkar i sin tur den kommunala kreditvärdigheten.
Därför kan ett lån, som ska betala en satsning på äventyrsbadet, i förlängningen leda till att skolorna drabbas av högre lokalhyror.
I ett sådant läge kan det vara lockande för kommunen att sälja bolaget och låta privata intressen ta över. Exemplet Uppsala Energi visar dock att det inte är givet att en sådan lösning gynnar kommuninvånarna. En potentiell köpare av Fyrishov vill naturligtvis ha avkastning på sitt kapital. Och i det kapitalet ingår både det som satsas i badet och köpeskillingen till kommunen. I fallet Uppsala Energi blev Uppsala kommun av med en del av sin låneskuld. I gengäld fick Uppsalaborna betala affären med högre fjärrvärmepriser.
Att bara titta på skuldens storlek kan också vara missvisande. Kommuninvest, som gjorde en genomgång av kommunernas skuldbörda 2015, konstaterar att kommunerna med störst låneskuld också ofta har de största tillgångarna. Och en kommun som växer drar på sig högre skulder.
När Uppsalahem bygger bostäder, till exempel, finansieras det till viss del med lån som ökar den kommunala skuldbördan. Samtidigt ökar både tillgångarna och intäkterna, och de nya bostäderna belastar inte den kommunala budgeten mer än indirekt.
Många av dem som kommenterat UNT:s artiklar tycker att Fyrishov är både dyrt och slitet. Men att bada i äventyrsbadet vid Gustavsvik är i dag ungefär dubbelt så dyrt som i Fyrishov. Och det är lätt att önska sig både mer och billigare. Men satsningarna måste också betalas, antingen med högre priser, som vid Gustavsviksbadet i Örebro, eller via skattsedeln.