Om några år har du kanske en egen så kallad basstation hemma som din mobil kopplar upp sig mot när du ringer eller surfar. Än är 5G-nätet kvar på ritbordet inom forskarvärlden. Men mycket talar för att nätet kommer att bestå av betydligt fler och mindre basstationer än dagens mobilnät. 3G- och 4G-nätens basstationer sitter utomhus och signalerna försöker därför nå våra mobiltelefoner från långt avstånd – med skiftande resultat.
– I betonghus och i nybyggda hus med energisnåla fönster har man ofta dålig mobiltäckning. Därför tittar man på om det vore bättre med inomhusstationer som har lägre effekt. I princip kan det bli så att var och en av oss har en basstation hemma om tio år, säger Jonas Wessel på Post- och telestyrelsen, den myndighet som har ett övergripande ansvar för att alla i Sverige ska ha bra tillgång till telefoni.
Betyder det att det blir bättre mottagning också på landsbygden?
– Ja, inomhus kan det i alla fall bli så. Hur det blir utomhus är svårt att sia om än.
Vi tar emot och skickar allt mer data med våra mobiler. Kraven på 5G är därför hårda: det ska klara 1000 gånger mer trafikvolym än vad dagens mobilnät klarar.
Men det är inte bara vi människor som ska använda nätet. Genom 5G ska också alla våra tekniska apparater kunna kommunicera med varandra. Några tänkbara exempel: SOS Alarm får nödsamtal i samma stund som krockkudden blir utlöst, lamporna därhemma slås på med ett tryck på mobilen och kylskåpet skickar ett meddelande till din köplista i mobilen att det är slut på mjölk.
Visionen är att allt och alla i framtiden ska kunna kommunicera, och att 5G-nätet ska klara en uppkoppling av hisnande 500 miljarder apparater. Därför måste 5G-nätet utformas så att det kan överföra väldigt många, men relativt små, datamängder.
– Man pratar om the internet of things, alltså sakernas internet. Forskarna försöker förutse framtidens kommunikationsbehov i stort och utforma ett nät för det, säger Jonas Wessel.
En del av utvecklingen av 5G sker i Sverige, och vad gäller just "sakernas internet" sker mycket av forskningen här i Uppsala. Men framtagandet av 5G är ett gränsöverskridande arbete: världens telekomsektor måste bland annat komma överens om standarder och i vilka frekvensområden de nya näten ska fungera. Strax efter år 2020 spås att 5G-nätet kan börja användas.
Det finns dock ett problem: alla frekvensområden i luften är redan upptagna – till radio, tv, mobiltelefoni, radar, gps och allt annat vi har för oss i våra moderna liv.
– Vi måste fasa ut gammal användning för att ge plats åt ny teknik. Nu behöver vi frigöra plats eftersom behovet av snabb och bra mobiluppkoppling ökar så starkt.
Närmast på tur är 700-bandet, som i dag används för marksänd digital-tv. Från 2017 kommer det frekvensområdet i stället att börja användas för mobiltelefonisamtal och mobilt bredband, alltså surf.
– Teknik kommer och går. Men den kommer fortare än den går, konstaterar Jonas Wessel krasst.
Tyck till om mobiltäckningen och hjälp UNT genom att fylla i enkäten här nedanför eller genom att klicka här.