â FrĂ„n den stund vi sĂ„g ritningarna sa vi nej. Men ingen lyssnade pĂ„ vĂ„ra synpunkter.
Omdömena om Psykiatrins hus Àr samstÀmmiga bland besökarna pÄ Club Lindormen, ett aktivitetscenter som drivs av Riksförbundet för social och mental hÀlsa. Redan innan öppnandet var Psykiatrins hus ifrÄgasatt. Efter invigningen i februari har kritiken hÄrdnat, inte minst frÄn patienter som nu besökt huset. Synpunkterna har varit mÄnga pÄ bÄde debatt- och insÀndarsidor och flera upprörda patienter som vill vara anonyma har hört av sig till UNT.
PÄ Club Lindormen, dÀr alla Àr eller har varit patienter inom psykiatrin, lÀngtar mÄnga tillbaka till de gamla psykiatriska mottagningarna som fanns pÄ olika platser i Uppsala. Fortfarande Àr det skambelagt att behöva ha kontakt med psykiatrin, menar de. DÀrför ogillar de husets stora glasfasader.
â Alla kan se in genom de stora fönstren nĂ€r man söker hjĂ€lp. Vid akuten har de frostat glas, men man ser skuggor genom det. Det Ă€r lĂ€skigt, sĂ€ger en man.
Husets alla glasrutor Àr heller inget för höjdrÀdda. De som UNT pratar med pÄpekar ocksÄ att det Àr lyhört frÄn samtalsrummen och krÄngligt att hitta. Drömmen tycker de vore smÄ ombonade enheter med mycket kontakt med naturen.
Bristen pĂ„ smĂ„skalighet och naturkontakt i Psykiatrins hus har Ă€ven kritiserats av Gunnar BirgegĂ„rd, professor i medicin som har undervisat i patient â lĂ€karrelationen. I en insĂ€ndare i UNT skriver han att âDen som nĂ€rmar sig huset den vĂ€g patienterna ska komma möts av en sylvass, utstickande vinkel, som en jĂ€ttelik yxegg i sex vĂ„ningar, vars budskap Ă€r övertydligt: Kom inte nĂ€ra för dĂ„ gör jag dig illa.â.
Flera andra insÀndare handlar om hur huset Àr kalt och ogÀstvÀnligt. En skribent efterlyser ordentliga skyltar, en annan skriver om obehag av instÀngdheten i slussen in till vÀntrummet. Och bland personalen finns ett missnöje med att arbeta i kontorslandskap, eftersom öppenheten för insyn kan hota patientsekretessen.
à sa Hagberg som Àr chef för Psykiatridivisionen bemöter kritiken genom att sÀga att allt inte Àr klart Àn. Det finns tillexempel en del kvar att göra vad gÀller skyltningen och ledsagare frÄn Röda Korset Àr under utbildning. Dessutom hÄller samtalsrummen pÄ att isoleras ytterligare.
Men hon sÀger ocksÄ att hon inte bara har hört kritik, utan ocksÄ mÄnga positiva omdömen. Som att det Àr ljust och frÀscht, till skillnad frÄn de slitna lokalerna som Uppsalas psykiatri flyttat frÄn.
â Det Ă€r varje mĂ€nniskas val att tolka verkligheten pĂ„ sitt sĂ€tt. Jag har valt att lyfta fram husets funktion, att inom det finns en sammanhĂ€ngande vĂ„rdkedja med bĂ„de öppen och slutenvĂ„rd. Den psykiatriska vĂ„rden kan ges pĂ„ lika villkor som den somatiska och universitetet och psykiatriska forskningen Ă€r integrerad bland verksamheten hĂ€r.
Ă
sa Hagberg anser att huset bokstavligen sticker ut iâomrĂ„det och synliggör psykiatrin. Det Ă€r första gĂ„ngen det byggts för öppen- och slutenvĂ„rd i samma hus. MĂ„nga utlĂ€ndska studiebesök har varit intresserade av just det. Och bĂ„de hon och Christine Hammarling, en av de arkitekter som ritat Psykiatrins hus, betonar att bĂ„de patienter och personal fick tycka till.
â Jag har aldrig tidigare varit med om nĂ„got projekt dĂ€r olika företrĂ€dare för verksamheten varit sĂ„ involverade. Det pĂ„gĂ„r en förĂ€ndring nĂ€r det gĂ€ller attityderna runt psykisk sjukdom och den ville vi förstĂ€rka, sĂ€ger Christine Hammarling.
Under projektet hade hon och arkitektkollegan Jesper Husman ett försökshus dÀr de provade ut allt, frÄn vÀggkulörer till belysning, i samrÄd med patienter och personal. Vissa begrÀnsningar var dock givna, som tomtens storlek, att man inte fick bygga högre Àn slottets sockel och att ett bestÀmt antal vÄrdavdelningar, mottagningar och kontorslandskap skulle in.
Ett krav var att fÄ in dagsljus i huset. Tomtens lÀge gjorde att man var tvungen att bygga ljusgÄrdar i husets mitt och mÄnga glasade partier.
Hur ska man dÄ bygga för psykiatrisk vÄrd? Stefan Lundin, som Àr arkitekt och forskar vid Chalmers om just det, sÀger att det inte finns sÄ mycket forskning pÄ omrÄdet.
â Men ett par punkter Ă€r alla eniga om. Det ska finnas tillgĂ„ng till natur, eller Ă„tminstone utsikt mot naturen och det ska vara gott om dagsljus inomhus.
Han har följt Psykiatrins hus sedan arkitekttÀvlingen och menar att det var det bÀsta förslaget som vann. Enligt honom har dÀr gjorts ett gott arkitekturhantverk utifrÄn de givna förutsÀttningarna.
â MĂ„nga mĂ€nniskor kan ha ett stort behov av att dra sig tillbaka, men det ska ocksĂ„ finnas möjligheter att söka gemenskap. BĂ„da sakerna Ă€r vĂ€l tillgodosedda hĂ€r.
KRITIKEN:
Hissar
Kritik: OtÀckt med hissar som gÄr utanpÄ vÀggen och har fönster mot atriumgÄrden, Man fÄr inte vara höjdrÀdd i dem.
Arkitekterna: Vi har verkligen jobbat med sÀkerhet och trygghet. Det finns ocksÄ alternativa hissar utan fönster. Eller sÄ kan man ta trapporna.
TrÀdgÄrd
Kritik: Vi brukare vill ha in mer av naturen i vÄrden. Flera undersökningar visar att nÀrhet till natur Àr viktigt för oss. Vi vill kunna kliva ut i en trÀdgÄrd.
Arkitekterna: PÄ taket Àr denna trÀdgÄrd. Golvet och sittplatserna Àr tÀckta av ett gummigranulat, mjukt och lÀttskött. i krukorna ska det odlas vÀxter. Eventuellt kan patienterna fÄ odla i dem. HÀr ska man kunna sitta och se utsikten mot antingen parken eller staŽn och njuta av fÄgelsÄngen. Dessutom har varje rum pÄ vÄrdavdelningarna en balkong mot Slottsparken.
Trappor vid rulltrappan
Kritik: De Àr konstiga att gÄ i. Som att gÄ i en trappa vid lustiga huset, obehagligt och jobbigt.
Arkitekterna: Vi tÀnkte pÄ en ojÀmn och lite sned grekisk trappa nÀr vi ritade den hÀr. Vi ville ge associationer till en Äsnetrappa i det varma Grekland.
Entrérummet
Kritik: Det Àr stort, kallt och opersonligt. KÀnns som det symboliserar makt.
Divisionschefen: Alla nya hus kÀnns kala i början. Men det allra viktigaste med det hÀr Àr innehÄllet. Huset ger bÀttre möjligheter till samarbete och ökar patienternas delaktighet i vÄrden.
Fönsterglas
Kritik: För mycket insyn. Fortfarande Àr det skamfyllt att ha en psykisk sjukdom. Glasrutorna ger dessutom obehagliga svindelkÀnslor nÀr man tittar ut.
Arkitekterna och divisionschefen: Vi har lyssnat pĂ„ kritiken och âfrostatâ hela eller delar av mĂ„nga fönster. Men husets mĂ„nga glasrutor syftar ocksĂ„ till att ge transparens, att försöka fĂ„ bort stigmatiseringen av psykisk ohĂ€lsa. Det blir allt vanligare att söka vĂ„rd för det och vi vill arbeta för att fĂ„ bort eventuella skamkĂ€nslor runt det.