Den här artikeln publicerades 7 mars 2017 och har på nytt fått stor spridning i sociala medier. Följ oss gärna på Facebook, Snapchat (namn Untkoll) och Twitter (@untse).
Det visar en norsk-svensk studie, som publiceras i facktidskriften Journal of Pain Research.
– Våra resultat bör definitiv göra slut på den seglivade uppfattningen att fibromyalgi är ett inbillat eller oförklarligt tillstånd, säger Torsten Gordh, professor i klinisk smärtforskning vid Uppsala universitet, som gjort studien tillsammans med kolleger vid Akershus universitetssjukhus och Linköpings universitet.
Fastän patienter med fibromyalgi har mer eller mindre kronisk smärta i flera områden av kroppen har inga vanliga testmetoder påvisat några biologiska avvikelser som förklarat symtomen.
– Till skillnad från hos till exempel patienter med ledgångsreumatism brukar halterna av det inom vården ofta uppmätta "inflammationsproteinet" CRP vara helt normala hos patienter med fibromyalgi, säger Torsten Gordh.
MER PÅ UNT.SE: Artikelserien Minnet: Mönster får oss att minnas
I den nya studien har forskarna med en ny testmetod undersökt prover från 40 patienter med fibromyalgi, 46 blodgivare och 10 friska personer som frivilligt ställt upp och lämnat ett ryggvätskeprov.
I stället för att mäta halterna av bara ett enda eller några få ämnen i ryggvätskan och blodet mäter det nya testet inte mindre än 92 olika proteiner, så kallade cytokiner, i ett och samma prov. Cytokiner är ett slags inflammationsämnen som tillverkas av celler i immunförsvaret.
För ett flertal av de uppmätta cytokinerna skilde sig halterna mellan patienterna med fibromyalgi och de friska personerna, både i ryggvätskan och i blodet.
– Det finns alltså objektiva mätbara biokemiska förändringar som skiljer patienter med fibromyalgi från friska personer, säger Torsten Gordh.
Att "cytokinprofilen" var förändrad både i ryggvätskan som omger nerverna i ryggmärgskanalen och i blodet talar enligt forskarna för att patienter med fibromyalgi har en kronisk inflammation både i centrala nervsystemet och i resten av kroppen.
– Mycket forskning återstår dock innan vi fullt ut förstår sambanden mellan de förändrade halterna av cytokiner och patienternas symtom, säger Torsten Gordh.
Forskarna hoppas att de nya rönen på kort sikt ska kunna bidra till bättre sätt att ställa diagnos och följa upp patienter med fibromyalgi och på längre sikt i bästa fall till nya effektiva sätt att behandla dem.
– Även hos patienter med andra smärttillstånd har vi sett liknande, om än inte identiska förändringar i cytokinprofilerna. I en studie på diskbråckspatienter visade vi nyligen att avvikelserna i cytokinprofilen försvann hos patienter som återhämtade sig, men kvarstod hos patienter som utvecklade kroniska smärtsymtom, säger Torsten Gordh.
Fotnot: hela artikeln i Journal of Pain Research kan läsas HÄR.