– Jag vill inte bidra till att det byggs för täta miljöer i Uppsala. Ljus och rymd är viktiga kvaliteter, men jag tror det går att bygga tätare än förr.
Det säger plan- och byggnadsnämndens ordförande i Uppsala kommun, Erik Pelling (S), med anledning av den studie av politikers och tjänstemäns inflytande och synpunkter på byggandet i Uppsala som UNT berättat om.
I examensarbetet i konstvetenskap av Uppsalastudenten Terese Ädling vittnar byggfolket om en oro för att utbyggnaden går för fort och blir för tätt. Erik Pelling tycker inte det är något sensationellt resultat och pekar på att kommunen agerat för att säkra ett bra byggande, trots den rekordhöga takten:
– Det är skälet till att vi tagit fram en arkitekturpolicy, anställt en stadsarkitekt och ställer höga krav på byggherrar och arkitekter. Vi har varit beredda att ta fajten ända till domstol när det inte blivit tillräckligt bra, säger Erik Pelling, och syftar på kontorshuset vid Godsmagasinet intill Resecentrum, där kommunen slutligen vann tvisten med fastighetsägaren om husets utformning.
Enligt Erik Pelling fanns det i själva verket större skäl till oro tidigare, då byggtakten var lägre:
– Det var få aktörer, bristande konkurrens och lågt tempo. Då kunde byggherrarna diktera villkoren, nu har vi ökat tempot, har fler aktörer och höjt kraven.
Sedan kommunen nått målet om byggstart för 3 000 bostäder i år kommer fokus enligt Erik Pelling att i ännu högre grad riktas mot kvalitet framför kvantitet.
– Det är inget självändamål att bygga ännu mer, säger han.
Längst erfarenhet i byggnadsnämnden har Liberalernas ledamot Sture Blomgren, som verkat inom fysisk planering i Uppsala i närmare 50 år. Han anser att Terese Ädlings examensarbete speglar en befogad oro:
– På 70- och 80-talet tog vi ett kvarter i taget och granskade samspelet med andra kvarter. I dag saknar jag analysen av samspelet mellan nya byggnader och det befintliga närområdet, säger han.
Han känner igen diskussionen om för en alltför hög byggtakt, både hos politikerkolleger och bland allmänheten. Det pågår enligt Sture Blomgren på flera platser en dramatisk förändring av stadens fysiska miljö. Han konstaterar också att byggbolagen vill ha utdelning på de pengar som satsas i markköp. Det leder till ett ökat tryck på kommunen att snabbt leverera detaljplaner och bygglov.
Han försvarar samtidigt den höga byggtakten och konstaterar att kommunen måste möta den stora efterfrågan på bostäder från en snabbt växande befolkning.
– Jag är stolt över att vi från nämnden och tjänstemän lyckats producera så mycket som vi gjort.
Hans bedömning är att byggtakten kommer att lugna ned sig – en inbromsning som enligt Sture Blomgren redan börjat – och ge utrymme för en mer reflekterande stadsplanering.