Det visar forskare vid bland annat Uppsala universitet och University of London i en studie som publiceras i vetenskapstidskriften Nature Communications.

– I dag kan inte autism diagnosticeras med bra träffsäkerhet förrän vid cirka två till tre års ålder, men vi hoppas att med mer kunskap om den tidigare utvecklingen i framtiden kunna göra dessa bedömningar ännu tidigare. Huruvida denna metod kommer att ha ett kliniskt värde är dock för tidigt att säga, säger docent Terje Falck-Ytter vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet, som är huvudansvarig för studien.

I studien undersöktes hur pupillerna reagerade på ljusförändringar hos 187 nio till tio månader gamla spädbarn, varav 147 hade äldre syskon med autism. De allra flesta småsyskon till barn med autism utvecklas normalt, men det är ändå mycket vanligare att barn i den gruppen senare får en autismdiagnos än att barn utan syskon med autism får det.

Efter undersökningen följdes barnen fram till tre års ålder. Då hade 29 av småsyskonen till barn med autism själva fått en autismdiagnos.

LÄS MER: Spädbarn reagerar på storleken på andra människors pupiller

Tidigare undersökningar har pekat på att äldre barn med autism har en försvagad pupillreflex. Till forskarnas förvåning gällde motsatsen för spädbarnen som senare utvecklade autism. Deras pupiller drog ihop sig mer än hos barnen som fortsatte att utvecklas normalt.

– Vi tror att dessa resultat är viktiga då de lyfter fram en väldigt basal sensorisk funktion som inte studerats tidiga bland spädbarn som senare diagnosticerats med autism, säger Terje Falck-Ytter.

Samtidigt betonar forskarna att det var när hela gruppen barn som senare utvecklade autism jämfördes med övriga barn som det fanns statistiskt säkra skillnader i känsligheten för ljusförändringar.

– Däremot var träffsäkerheten i pupillundersökningen inte tillräckligt hög för att kunna förutsäga utvecklingen för enskilda barn, säger Terje Falck-Ytter.

Fotnot: Hela studien kan läsas här