Nyanlända familjer kan få förstahandskontrakt

Sedan bosättningslagen trädde i kraft den första mars 2016 har Uppsala kommun hittills tagit emot och gett bostad åt 1 330 nyanlända med uppehållstillstånd som anvisats hit. Samtliga har fått korttidskontrakt på bostäder som Uppsala kommun står på. Flest bostäder har förmedlats via Uppsalahem, som under 2017 och 2018 upplåter totalt 540 lägenheter åt gruppen.

Frågan är nu: vad ska hända när kontrakten går ut?

Lagen preciserar inte hur länge en kommun är ansvarig för de nyanländas boende. Men många kommuner gör tolkningen att ansvaret främst gäller under den tvååriga etableringsfasen, då nyanlända får etableringsersättning från Migrationsverket. Så resonerar man även i Uppsala.

– Huvudregeln är att de här personerna ska klara sig själva och hitta en egen bostad när två år har gått. Men för de som inte hittat en bostad förlänger vi nu kontraktet månad för månad. Många har också kontrakt som gör att de kan bo kvar ytterligare ett år, säger Erik Pelling (S) som är kommunalråd med ansvar för bostadsfrågor och flyktingmottagande.

Och sedan?

– Det håller vi på att utreda. Behov samt för- och nackdelar med olika alternativ utreds.

Den fråga som tjänstemän i stadsbyggnadsförvaltningen framför allt tittar på är hur kommunen ska agera när de nyanlända inte längre kan bo i andra hand. Maxtiden för andrahandsuthyrning är nämligen fyra år, därefter får personen besittningsrätt. Ett alternativ som kan komma att föreslås är att låta barnfamiljer bo kvar och därmed överta förstahandskontraktet

– Ensamstående kan flytta runt på ett annat sätt. Men för familjer där barnen går i skola är det betydligt svårare. Vi ska göra det som är bäst för att dessa människor ska kunna etablera sig i samhället och börja bidra. Då är en bostad viktig, säger Erik Pelling.

Mot ett sådant beslut står dock en rättviseaspekt. Att nyanlända får bo kvar gör att en del av de som står i den allmänna bostadskön får vänta längre.

– Det finns många som har det bekymmersamt på bostadsmarknaden och man kan fråga sig varför vissa grupper ska få mer hjälp än andra till bostad. Det är det som gör den här frågan så svår, säger Erik Pelling.

Totalt handlar det i dagsläget om cirka 480 barnfamiljer. Hittills är det enligt kommunen "ett litet antal familjer och personer" som står på egna ben och själva lyckats hitta en ny bostad.

– Det här har varit den stora utmaningen hela tiden. Först var fokus att ge folk tak över huvudet och plats i skolan. Nu har vi kommit till nästa steg: att de här personerna ska komma ut i samhället. Det arbetet är vi mitt uppe i.

Om kommunen beslutar att inte ge barnfamiljerna förstahandskontrakt kommer man att behöva hitta andra lösningar, som exempelvis jourlägenheter eller vandrarhem. Socialtjänstlagen sätter stopp för att barn ska bli hemlösa.

Under 2018 kommer ytterligare cirka 300 nyanlända att anvisas till Uppsala. För att främja integrationen försöker kommunen så långt som möjligt att sprida ut de nyanlända i olika stadsdelar. Hittills har flest nyanlända hamnat i Gottsunda, Salabacke, Nyby och Berthåga.

– I planeringen framåt ser det ut som att vi kommer att få en ännu bättre spridning. Det är ett viktigt politiskt mål.

Det politiska beslut som fattades 2016 är att kontrakten ska vara tillfälliga. Ska detta ändras behövs ett beslut i kommunstyrelsen, senast i början av 2019. En koll som UNT gjort bland politikerna i kommunstyrelsen visar att flera partier tycker att frågan är svår.

Sverigedemokraterna anser dock att kommunen ska ordna bostad kortast möjliga tid och har också föreslagit att nyanlända endast ska erbjudas husvagnsboende.

Vore det inte bättre för integrationen att låta barnfamiljer bo kvar?

– Det är väldigt många som behöver en bostad i Uppsala, det vore direkt orättvist att ha gräddfiler till en bostad för dem som inte ens är medborgare, säger Simon Alm (SD).

Miljöpartiet tycker däremot att kontrakten ska övergå i fortsatta kontrakt.

Är inte det orättvist mot andra i bostadskön?

– Nej, det är en lösning för att få hela integrationsprocessen att fungera. Målet ska vara att alla så fort som möjligt ska ha arbete och kunna ordna en egen bostad. Sedan behöver kommunen bygga fler hyresrätter med statligt investeringsstöd för små plånböcker, säger Maria Gardfjell (MP).

LÄS MER: Experter: Nyanlända bör inte särbehandlas