Den nya PET-CT-utrustningen har funnits på PET-centrum sedan i höstas, men då som en del i ett pilotprojekt tillsammans med tillverkaren GE Healthcare.
– Eftersom det var ett pilotprojekt är de kameror som står här nu inte likadana som de som monterades in i höstas. En del delar har bytts ut, berättade Adam Trowald, distriktschef vid GE Healthcare.
Hur mycket som bytts ut sedan testkörningarna började i september ville han inte berätta. Att personalen vid PET-centrum är väldigt nöjda med kamerorna som är den senast utvecklade modellen av PET-CT-utrustning stod helt klart.
– De bilder vi får nu har mycket bättre upplösning och större känslighet än de vi tidigare haft tillgång till. Det innebär att vi får skarpare bilder med precisare placering av exempelvis en tumör, säger Gunnar Antoni, professor och avdelningschef för PET-centrum.
Jens Sörensen, professor och överläkare som arbetar kliniskt med patienterna som undersöks i PET-CT-kamerorna, hade bara gott att säga om de resultat som uppnås med hjälp av dem:
– Vi får bättre underlag för diagnoser och behandlingar, vi kan använda lägre stråldoser i de spårämnen som används och undersökningarna går mycket snabbare, säger Jens Sörensen.
När det nya J-huset, ingång 100, står färdigt kommer ytterligare två PET-CT-kameror att köpas in. 2018 är det tänkt att de ska stå på plats, och den totala investeringen har beräknats till cirka 80 miljoner kronor. För Akademiska är det en god investering framhöll bland andra Adel Shalabi, verksamhetschef vid Bild- och funktionsmedicinskt centrum där PET-centrum ingår:
– Vi tar emot patienter inte bara från Region Uppsala utan från hela Mälarregionen, från resten av Sverige och även från Europa och USA. PET-centrum ger en inte obetydlig del av de externa intäkter som kommer Akademiska till del, säger Adel Shalabi.
Att PET-centrum kan erbjuda specialiserade undersökningar beror inte bara på PET-CT-kamerorna, varken de nu invigda eller tidigare modell, utan på cyklotronen och framför allt på hotcellerna där spårämnena som används vid undersökningar tillverkas.
En ny cyklotron och moderna hotceller för produktion av spårämnen har stått på önskelistan sedan 2010, och till den krävs en ny byggnad med cyklotronhal och laboratorium. Ännu en förstudie har tagits fram och politiskt beslut väntas fattas inom kort:
– En del av de 25 spårämnen som vi använder är unika för Akademiska, och en väl fungerande produktion av spårämnen är absolut nödvändig för verksamheten, säger Gunnar Antoni.