Det var förra våren som utbildningsförvaltningen i Uppsala beslutade att lärare som tar på sig mer undervisning ska ha högre lön. Som UNT tidigare rapporterat har det mött hård kritik från lärarnas bägge fackförbund. De menar att många lärare inte har en chans att hinna undervisa mer, utan redan i dag har en alltför stressad vardag.
Kommunstyrelsen beslutade för ett år sedan om en lärarlönesatsning fram till år 2021. Men pengarna räcker bara till detta om skolan samtidigt blir effektivare. Fackförbunden har därför varit kritiska till att lärare, som de ser det, måste undervisa mer för att få budgeten att gå ihop.
Frågan uppmärksammas även på nationell nivå. Mathias Åström, som är Lärarförbundets nationelle förhandlingschef, har inte hört talas om ett liknande lönekriterium i någon annan kommun.
– Att göra effektivitet och förbilligande till ett lönekriterium går liksom inte ihop med lärarrollen. Det som ska stå i fokus är ju det pedagogiska arbetet, förmågan att ta barnet till sin fulla potential. Man får bestämma sig: ska det vara billigt eller ska det vara bra för barnet? säger han.
Det finns sju ytterligare lönekriterier, görs det för stor sak av just detta?
– Nej, det lyfts ju fram som ett väsentligt kriterium.
Frågan har också seglat upp på den politiska dagordningen. Två partier har nu under våren opponerat sig mot det nya lönekriteriet: Liberalerna samt Vänsterpartiet. Liberalerna krävde på utbildningsnämndens möte i veckan att lönekriteriet ska tas bort.
– Lärarnas arbetssituation är så tuff i dag att det inte känns verklighetsförankrat att de ska ta på sig mer undervisning. Först och främst måste lärarna avlastas genom att bland annat fler administratörer och kuratorer anställs. Då får lärarna tid att fokusera på kvalitativ undervisning, vilket vi gärna ser, säger Helena Hedman Skoglund, skolpolitisk talesperson för Liberalerna i Uppsala som själv är före detta lärare.
Vänsterpartiets Sverker Åslund, gruppledare i utbildningsnämnden, resonerar i samma termer:
– Det blir för mycket att göra för lärarna. För- och efterarbete till lektioner tar tid och det finns också en massa administrativa uppgifter som ligger på dem. Vi behöver först se till att lärare har en dräglig arbetsmiljö, annars kommer vi inte att kunna behålla de lärare vi har.
Birgitta Pettersson, direktör på utbildningsförvaltningen, skickade i oktober ut en skrivelse till alla som jobbar inom skolan med information om det nya lönekriteriet. I den betonas att kriteriet inte ska innebära ökad arbetsbelastning, inte heller att kvaliteten ska försämras.
Hur ska det gå ihop?
– Jag tycker att man läser lönekriteriet från fel håll. Det står att det första vi ska göra är att utveckla smarta arbetsformer så att vi kan frigöra tid för mer undervisning.
Betyder det att lönekriteriet inte kan användas än?
– Man ska inte börja undervisa mer om det inte ryms i arbetstiden. Men det kan finnas lärare som redan kommit dit.
Hur ska mer tid frigöras för de som inte har tiden?
– Kanske genom att samarbeta mer, så att man delar planeringar av lektioner till exempel. Kanske kan digitaliseringen hjälpa till. Detta vet professionen bäst. Det kan också behövas hjälp från exempelvis fler lärarassistenter så att lärarna kan fokusera på sitt kärnuppdrag.
Är det alltså möjligt med fler lärarassistenter inom en snar framtid?
– Det pågår ett pilotprojekt i Uppsala just nu med lärarassistenter som ska avlasta lärare. Det kommer att utvärderas för att se hur en eventuell fortsättning kan se ut.
Uppsalas lärare har redan i dag ansvar för fler elever än rikssnittet. Uppsala hamnar på plats 282 av landets 290 kommuner vad gäller lärartäthet. Riskerar vi att bli ännu sämre?
– Lärarna är jätteviktiga, varenda en, och vi vill skapa bra förutsättningar. Men vi måste utveckla yrkesrollen så att vi jobbar smart och använder lärarna till just undervisning. Det är viktigt både utifrån den stora lärarbrist som väntar och för att utnyttja skattepengarna rätt.
Läs mer: Lärarnas arbetstid räcker inte till för arbetsuppgifterna