Polisen i Uppsala har vid flera tillfällen lyft fram att deras insatser mot det kriminella Uppsala med stora beslag av narkotika och många gripna är en förklaring till de många skjutningarna. Onsdagens skjutning där två personer skadades var den femte i år.
– De är pressade efter våra stora beslag och personer hamnar i skuld när vi tar hand om narkotikan, säger Daniel Larsson, kommissarie vid Uppsalapolisen.
I ett kortare perspektiv har polisen rätt i den analysen. Men det är inte det som är grundförklaringen, menar Sven Granath, kriminolog och analytiker på Polismyndigheten region Stockholm.
– Maktobalanser som skapas när polisen gjort många tillslag kan vara en utlösande faktor. Men våldet har andra orsaker, inte minst tillgången på illegala vapen och att de illegala ekonomierna kunnat växa sig stora genom bland annat narkotikahandel, säger han.
För att minska vapentillgången finns flera saker att göra. Lokalt måste polis och tull ta hand om de tips de får om personer och platser där det kan finnas vapen. Internationellt krävs det lobbying och samarbete för ökad kontroll av vapen så att införseln till Sverige minskar. Dessutom krävs att legala vapen skyddas för att inte hamna i kriminellas händer.
Görs rätt insatser i Sverige för att minska vapentillgången?
– Ja, men man har varit sen på bollen. Vi har sett oss som ett land med främst alkoholrelaterat knivvåld på helgerna. Skjutningar är fortfarande något nytt för oss.
Sven Granath vill vara försiktig med precisa jämförelser länder mellan om hur vanliga skjutningar är. Men klart är att Sverige skiljer sig mot sina nordiska grannar, och har sett en utveckling där det grova våldet med skjutningar liknar mer situationen i exempelvis Nederländerna.
Men även om skjutningarna är många, inte minst i Uppsala, är det viktigt att bära i minnet att gruppen som gör sig skyldig till grovt våld är begränsad.
– I Stockholm kan det handla om två till trehundra personer och i Uppsala förstås mycket färre. Saker kan då eskalera väldigt fort lokalt, men också försvinna snabbt, säger han.
Forskningen visar också att det som ger effekt på sikt i arbetet mot kriminella nätverk är att påverka individerna att lämna den illegala miljön. Det gäller att få dem att komma bort från idén om att göra kriminell karriär.
– Här handlar det om att kunna få unga i riskzonen att känna att de kan stå på legala ben i livet, genom insatser för att ge utbildning och jobb som gör det möjligt att bygga relationer som inte premierar en kriminell karriär.
I Uppsala kommun arbetar sociala insatsgruppen just med att få individen att lämna den kriminella gruppen. En skjutning ger alltid nya kontakter som vill försöka byta bana, berättar Hilde Wiberg, enhetschef.
– Polisen pratar ofta om att det finns tre vägar för de kriminella, att de dör, att de blir inlåsta eller att de lämnar det kriminella bakom sig. Vi försöker fokusera på det tredje och stödja en livsstilsförändring.
Hon ser en parallell bild till det ökande antalet skjutningarna, en mer positiv: Uppsalapolisens många tillslag har lett till att fler söker kontakt via fritidsgårdar eller socialtjänst för att försöka göra en livsstilsförändring.
– Unga i periferin vill ta sig ur. Skjutningar av det här slaget blir ett wake up call, en väckarklocka.
Här skulle större insatser behöva göras, men då krävs större resurser.
– Då skulle det här arbetet bli kraftfullare. Vi skulle kunna fånga in fler och följa dem bättre hela vägen genom socialtjänsten. Det handlar om allt från haschavvänjningsprogram, till beteendeinsatser som ART, familjestöd och bättre samarbete med skolor.
Totalt har 46 personer fått hjälp sedan insatsgruppen startade sin verksamhet. I dag är 10 personer inskivna i insatsgruppens program.
– Med mer resurser hade det kunnat vara det dubbla, säger Hilde Wiberg.
LÄS MER: En gripen efter skjutning
Onsdagens skjutning i Uppsala skedde mitt på dagen på en cykelbana, i närheten av en förskola. UNT träffade ett vittne som fick en kula skjuten genom sitt fönster. Men Sven Granath ser inte något allmänt metodbyte hos de kriminella med fler skjutningar som ökat risken för tredje man. Det finns risker med att begå brott på dagen, med exempelvis fler vittnen. Å andra sidan har kriminella inget nio till fem jobb och det kan vara på dagen som offret är ute och rör på sig och går att komma åt.
– Ökar antalet skjutningar ökar också de tillfällen då det kommer nära tredje man, men andelen är densamma.