Efter att Katerina Janouchs barnböcker tagits bort ur bokhandel Läslusens hyllor, och detta kommunicerats på bokhandelns facebooksida, drog en storm av åsikter och påhopp in över Läslusen och Katerina Janouch.
På sitt Twitterkonto jämförde Katerina Janouch själv säljbojkotten med fascistiska metoder och retweetade nedsättande kommentarer och uppgifter om bokhandeln, kommentarer som hon idag beskriver som ironiska.
– Först reagerade jag i affekt och känslomässigt. Jag tänker inte alltid efter innan jag agerar och i det här sammanhanget skulle nog både jag och bokhandelns ägare kunnat ta det lugnare och väntat med att skriva saker på sociala medier, säger hon.
Hon är angelägen om att påpeka om att hon tycker bokhandeln i sak gjorde fel, framförallt i det att de gick ut på sociala medier, vilket hon uppfattar som ett sätt att ta poänger på hennes bekostnad.
– Varför göra sådan grej av det? Det skapar bara två sidor, de som tar parti för och de som tar parti emot. Och det blev också väldigt hätskt.
Hon vill samtidigt ta avstånd från det uppskruvade tonläget och det hat som sedan vällde in.
– Alla bör besinna sig och tänka på ton och bemötande och vilka strider vi vill ta. Du ska kunna säga det du skriver i sociala medier rakt upp i ansiktet. Jag hade kunnat säga det jag skrivit till bokhandlaren. Men jag hade också kunnat säga att jag tycker synd om henne när hon blev så illa påhoppad, säga att jag beklagar det, att det här blev dumt.
Det svenska debattklimatet är i dag präglat av polarisering och positionering, menar Katerina Janouch, som berättar att hon själv upplevt baksidorna av ett uppskruvat tonläge och direkta personangrepp.
– I dag smutskastar vi bara varandra, och det är mest bojkott och kampanj.
Har ditt språk i sociala medier förändrats de senaste åren?
– Jag har alltid uttryckt mig ganska raljant och drastiskt, men lär mig dagligen hur jag ska uttrycka mig. Jag har blivit mjukare.