Hopp om ny hjärnmedicin
En helt ny typ av läkemedel kan på sikt bli viktiga tillskott för behandling av schizofreni, parkinson och flera andra psykiska och neurologiska sjukdomar.
Foto:
Det spår Arvid Carlsson, professor emeritus i medicinsk farmakologi vid Göteborgs universitet, Nobelpristagare i medicin år 2 000, hedersdoktor vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet mm.
- I de begränsade kliniska prövningar som hittills gjorts har patienter med schizofreni, Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom haft god nytta av dopaminstabiliserare. Sannolikheten är hög att de också kan ha bra effekt vid Tourettes syndrom, tvångssyndrom och manodepressiv sjukdom. Vid ytterligare flera sjukdomar är de definitivt värda att pröva, säger han.
Arvid Carlsson belönades med Nobelpriset i medicin för sin upptäckt i mitten av 1950-talet av att dopamin är en signalsubstans i hjärnan. Den lade inte bara grunden för dagens behandling av Parkinsons sjukdom med L-dopa för att höja halterna av dopamin i hjärnan. Den bidrog också till vidareutvecklingen av antipsykotiska läkemedel.
- Tanken bakom behandlingarna är att sjukdomarna orsakas av underskott respektive överskott av dopamin som ska korrigeras. Dopaminstabiliserarna däremot har utvecklats utifrån idén att det i båda fallen föreligger en instabilitet i dopaminsystemet som är möjlig att komma åt, säger Arvid Carlsson.
Att ett och samma läkemedel ska kunna korrigera en obalans i hjärnans dopaminsystem - oavsett om dopaminaktiviteten i utgångsläget är för låg, som vid Parkinsons sjukdom, eller för hög, som vid schizofreni - kan i förstone låta som rent hokus-pokus.
Ett antipsykotiskt läkemedel som åtminstone delvis har sådan effekt, Abilify, finns dock redan sedan ett par år ute på marknaden. Det stimulerar samma mottagarstrukturer, receptorer, på nervceller som dopaminet självt, men mindre kraftigt än vad dopaminet gör.
- Genom att blockera receptorn för dopamin kan Abilify därigenom dra ner på överaktiviteten i dopaminsystemet vid schizofreni. Omvänt kan det höja aktiviteten i systemet när dopaminhalten är så låg att dopaminreceptorerna får otillräcklig stimulans, förklarar Arvid Carlsson.
De nya dopaminstabiliserare substanser som hans forskargrupp utvecklat binder även till en annan receptorstruktur än dopaminets egen, vilket enligt Arvid Carlsson bidrar till att ge dem ytterligare stabiliserande effekt.
- I begränsade kliniska prövningar förefaller de också att ha flera fördelar jämfört med befintliga läkemedel. Till skillnad från dagens antipsykotiska läkemedel ser vi inte några negativa effekter i form av känslotomhet eller ofrivilliga muskelrörelser. Tvärtom verkar dopaminstabiliserarna förbättra patienternas sociala förmåga, säger Arvid Carlsson.
Ett problem vid Parkinsons sjukdom är att patienterna efter en tids medicinering ofta börjar pendla mellan omväxlande stelhet och överrörlighet.
- Dopaminstabiliserare verkar kunna motverka sådana ofrivilliga överrörelser. Dessutom fick i flera fall patienter med Parkinsons sjukdom förbättrad sömn när de prövade dem, berättar Arvid Carlsson.
En av de substanser som hans forskargrupp utvecklat heter ACR16. En första mindre klinisk studie av ACR16 vid schizofreni, sponsrad av ett stort japanskt läkemedelsbolag, håller just på att avslutas.
För ett annat användningsområde, den ärftliga och fruktade Huntingtons sjukdom, inleds inom kort en större så kallad fas 3-studie. Huntingtons sjukdom eller danssjukan kännetecknas av ofrivilliga, dansliknande rörelser och tilltagande demensliknande symptom. Ofta dör patienterna redan i 40-årsåldern.
- Om prövningen ger så positiva resultat som vi hoppas kan ARC16 mycket väl finnas registrerat som läkemedel redan inom två år, i enlighet med de speciella regler som finns för att skynda på godkännandet av särskilt angelägna läkemedel mot sällsynta, svåra sjukdomar, säger han.
Arvid Carlsson tror att dopaminstabiliserarna på sikt kommer att förändra klassifikationen av en rad psykiska och neurologiska sjukdomar.
- Psykiatrin är alldeles för fäst vid sina diagnoser. Medicinerna däremot bryr sig inte om de diagnostiska gränserna när de verkar i hjärnan, säger han.
Vid farmaceutiska fakultetens jubileumssymposium i Universitetsaulan på torsdagseftermiddagen föreläste Arvid Carlsson under rubriken Vad Uppsala betyder för mig.
- Jag är född i Uppsala och min far var docent i historia här. Men störst betydelse för mig är ändå det samarbete min forskargrupp i Göteborg inledde med farmaceutiska fakulteten för 30 år sedan. Det var faktiskt i det samarbetet som de första idéerna till dopaminstabiliserare föddes, säger Arvid Carlsson.
Så jobbar vi med nyheter