Det visar forskare vid Uppsala universitet och Harvarduniversitetet i USA i en studie som publiceras i vetenskapstidskriften Molecular Therapy – Nucleic Acids.

– Även om våra försök hittills är begränsade till odlade celler och genförändrade laboratoriemöss är de ett bevis för att själva principen för att selektivt slå ut en sjukdomsgen kan fungera. Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi bara står i början av en lång väg för att utveckla detta vidare till en fungerande metod för att behandla denna ärftliga form av Alzheimers sjukdom och andra svåra ärftliga hjärnsjukdomar, säger professor Martin Ingelsson vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

För det mesta har Alzheimers sjukdom ingen klar ärftlig koppling, men i ett par procent av fallen orsakas sjukdomen av mutationer i enskilda arvsanlag som den drabbade har ärvt från sin mamma eller pappa. Ett av dessa sjukdomsanlag kallas för "den svenska mutationen" och orsakar en onormalt hög produktion av ett protein som heter A-beta.

Artikelbild

Martin Ingelsson

– När det produceras mycket A-beta i hjärnan finns stor risk för att proteinmolekyler börjar klumpa ihop sig, skada nervceller och bilda de så kallade amyloida plack som är typiska för Alzheimers sjukdom. Redan i medelåldern brukar personer som har ärvt den svenska mutationen få minnesstörningar och andra alzheimersymtom, säger Martin Ingelsson.

Forskarna har använt en ny Nobelpristippad teknik, CRISPR/Cas9, för att att konstruera en sorts målsökande molekylär robot, som kan ta sig in i celler och bland flera miljarder dna-byggstenar i arvsmassan lokalisera och klippa sönder sjukdomsanlaget (se även faktaruta).

Sedan några år är CRISPR/Cas9 ett superhett forskningsområde, men forskarna är ändå först att testa tekniken som en potentiell behandling för att slå ut denna sjukdomsgen för ärftlig demenssjukdom.

Den "molekylära robot" som forskarna konstruerat har prövats i försök på odlade bindvävsceller – både från friska personer och från personer med den svenska mutationen – och som en injektion direkt i hjärnorna på så kallade transgena möss, som med speciell teknik försetts med det mänskliga sjukdomsanlaget. Eftersom gener ärvs i två exemplar – ett från mor och ett från far – finns i alla celler hos personer med den svenska mutationen också en normal variant av samma gen.

Artikelbild

Den tyske läkaren Alois Alzheimer var för drygt 100 år sedan först att beskriva föändringarna i hjärnan hos en medelålders kvinna med sjukdomen som har fått hans namn.

– Vi kan nu visa att det verkligen är möjligt att slå ut den muterade sjukdomsgenen utan att som biverkan också förstöra den normala varianten av detta arvsanlag. På så sätt stoppas överproduktionen av A-beta-proteinet, samtidigt som den oskadade normala genvarianten är en garant för att cellerna kan producerar A-beta i tillräcklig mängd för att utföra proteinets normala arbetsuppgifter i kroppen, säger Martin Ingelsson.

Forskningsprojektet i samarbete mellan de svenska och amerikanska forskarna fortsätter nu i en mer "människolik" musmodell än den som användes i de inledande försöken och med en variant av den molekylära roboten som inte behöver sprutas in direkt i hjärnan utan kan ta sig dit efter en injektion i blodet.

– Förhoppningsvis och i allra bästa fall kommer studien att visa att denna metod för att slå ut sjukdomsanlaget och minska nervcellernas produktionen av A-beta i slutänden leder till att djuren fortsätter att vara friska och inte utvecklar Alzheimers sjukdom, säger Martin Ingelsson.

Fotonot: Hela den vetenskapliga artikeln i Molecular Therapy – Nucleic Acids kan läsas här