Under 2017 satsar socialnämnden i Uppsala kommun cirka 4,5 miljoner kronor på insatser för utsatta EU-migranter som kommit hit för att tigga. Främst är det dagverksamheten på Crossroads och natthärbärget i Ulleråker som kostar.
Härbärget har tidigare bara haft öppet under vinterhalvåret, men i fjol beslutade politikerna att ha öppet året om. Efterfrågan under sommaren har dock varit mindre än på vintern, enligt härbärgets föreståndare Eva Moberg. I snitt har 15-20 av härbärgets 40 platser varit upptagna.
– Vi anser att det vore bättre med ett härbärge med färre platser, där vissa platser är reserverade för människor som enligt socialen eller polisen är i akut nöd. När man drar ner på härbärget kommer man bättre åt de som verkligen är i behov och motverkar att det blir ett vandrarhem för gruppen, säger hon.
Uppsala erbjuder mer stöd åt utsatta EU-migranter än de flesta andra kommuner. Det konstaterade Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare i frågan, efter ett besök i Uppsala förra veckan:
– Att man har ett härbärge och att det dessutom är öppet även på sommaren är inte vanligt. Men även att man har dagverksamhet via Crossroads. Det finns små kommuner som inte erbjuder något alls, sa han då till UNT.
Uppsala har varit en av de kommuner dit flest barnfamiljer sökt sig. Att barnfamiljer får förtur till natthärbärgets platser och att det tidigare erbjudits öppen förskola för barnen har förts fram som bidragande orsaker. Barn kom dock hit även innan hjälpen fanns; natthärbärget startade efter att man upptäckt att barn sov i bilar på parkeringar.
Som UNT rapporterade i lördags har socialtjänsten sedan i våras en person anställd med uppdrag att hjälpa familjerna att åka hem. Arbetet har gett resultat. Just nu befinner sig fyra-fem familjer här, i våras var de cirka femton.
– Att barnfamiljer kommer hit måste vi få bukt med, barn ska gå i skolan och inte behöva vara med i de här sammanhangen. Och enligt den nationella samordnaren finns fungerande socialtjänst i Rumänien, säger Kjell Haglund (V) som är ordförande i socialnämnden.
Läs mer: Han hjälper tiggarna hem
I slutet av september ska socialnämnden besluta om budgeten för 2018. Kjell Haglund vill inte uttala sig om härbärget eller vilka insatser man kommer att satsa på.
– Vi ska diskutera utifrån den situationen vi har. Jag förstod från nationelle samordnaren att många satt sig i skuld för att kunna resa hit och det gör dem ju väldigt utsatta. Det kräver en hel del eftertanke kring hur vi bäst agerar. Främst måste vi hjälpa till att söka lösningar i deras hemländer.
Är målsättningen att tiggeriet ska upphöra i Uppsala?
– Nej, det går inte att säga. Men barnen ska inte vara här, de ska gå i skolan.
Det finns ett par svenska kommuner som erbjuder skolgång för barnen i den här gruppen. Men det är inget som Uppsala överväger, enligt Kjell Haglund.
– De får vara här i tre månader och då gäller inte skolgång. Vi kan inte börja göra avkall på de reglerna.
Finns det en risk att härbärge och dagverksamhet hjälper människor att fortsätta tigga och därmed vara kvar i utanförskap?
– Jag tror inte att det gör till eller från. De hoppas ju kunna få ihop pengar här så att de kan leva ett annat liv på hemmaplan. Jag vet inte vilka förutsättningar de har att få jobb i hemlandet.
Totalt befinner sig omkring hundra personer just nu i Uppsala som kommit hit för att tigga, de flesta är fattiga romer från Rumänien. För ett år sedan var antalet nästan det dubbla. Personer som tigger har uppgett för UNT att det för ett par år sedan gick att få uppemot 2 000 kronor per dag, men att det nu snarare handlar om några hundralappar.