Här kan kriminella avhoppare få stöd

Ungdomar som vill bryta med sin kriminella livsstil kan få stöttning av kommunen. Hittills har 43 personer fått hjälp av den sociala insatsgruppen.

Stöd.  "Många av de som vill sluta med kriminalitet tycker att pressen och otryggheten till slut blir för stor i den brottsliga tillvaron". Det säger Marie Therese Metzen från socialtjänsten som möter dem som är inskrivna i de sociala insatsgrupperna. T h Hilde Wiberg som är chef för SIG-insatserna.

Stöd. "Många av de som vill sluta med kriminalitet tycker att pressen och otryggheten till slut blir för stor i den brottsliga tillvaron". Det säger Marie Therese Metzen från socialtjänsten som möter dem som är inskrivna i de sociala insatsgrupperna. T h Hilde Wiberg som är chef för SIG-insatserna.

Foto: Niklas Skeri

Uppsala2017-02-18 09:05

Att sluta med brott innebär för många en total omläggning av tillvaron. Det kan handla om att byta umgänge, flytta, ta tag i skulder och sluta knarka.

Vid den kommunfinansierade så kallade sociala insatsgruppen kan avhoppare få coachning för att lämna brottsligheten och ges även stöd i form av myndighetskontakter.

Sedan 2012 har 43 individer mellan 14 och 25 år varit inskrivna i sociala insatsgruppen, SIG, i Uppsala. Lättast att motivera har de äldre personerna varit, berättar socialsekreteraren Marie Therese Metzen som arbetar vid SIG.

– De som varit med ett tag har fått känna på konsekvenserna av det kriminella livet. Det kan handla om otryggheten i att vara utan inkomst, de kan ha suttit i fängelse, har kanske fått dåliga relationer till familjen eller tröttnat på att bli stoppade av polisen på väg till Ica.

Många av deltagarna har problem med sina myndighetskontakter. SIG ordnar träffar så att personerna vid och ett samma tillfälle kan få möta tjänstemän från kriminalvården, kronofogden, arbetsförmedlingen, beroendeenheten och andra myndigheter som kan vara aktuella.

Verksamheten bygger helt på frivillighet. Marie Therese Metzen säger att hennes arbete till stor del går ut på att uppmuntra och bygga relationer.

– Många av dem jag träffar tycker att de behandlats dåligt av till exempel polisen och socialtjänsten. Andra kan undra varför inte samhället ingrep när de var yngre och många såg att de misslyckades i skolan.

– En del känner att omgivningen har kvar samma bild av dem som kriminella, trots att de förändrats. Då gäller det att stötta och försöka få dem att ha tålamod.

Många av deltagarna i SIG kommer från Uppsalas socialt utsatta stadsdelar och har förlorat sin framtidstro.

– "Du ser hur folk har det i mitt bostadsområde. Varför skulle det gå bättre för mig?", kan de undra.

– Jag har en viktig uppgift att ge dem drömmar och se till så att de vågar försöka förverkliga dem, säger Marie Therese Metzen.

Någon utvärdering av hur det gått för dem som deltagit i SIG-verksamheten i Uppsala finns inte. En del har kommit och gått under satsningens gång, till följd av bristande motivation eller institutionsvistelser.

– Sociala insatsgrupper är återfallsprevention när det fungerar som bäst. Vi kan hjälpa unga människor att lämna kriminaliteten, hävdar Hilde Wiberg, chef för SIG i Uppsala.

Enligt Marie Therese Metzen har flera deltagare utvecklats åt rätt håll men hon konstaterar att vägen ut ur kriminaliteten sällan är spikrak.

– Man får fokusera på de små steg som tas i positiv riktning.

Polisrapport om SIG

Dåvarande Rikspolisstyrelsen, RPS, har utvärderat de sociala insatsgrupperna i några kommuner.

131 individer hade avslutat sina insatser efter att ha varit inskrivna i SIG någon gång under perioden 2011-2014.

Av dessa 131 personer hade 29 procent, dvs 38 personer, inte begått nya brott vid den avstämning som gjordes 2014.

Många av de som återfallit i kriminalitet hade begått färre och mindre grova brott än de gjort tidigare.

Enligt RPS gick det inte att dra några vetenskapliga slutsatser om sambandet mellan minskad brottslighet och deltagande i sociala insatsgrupper.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om