Fler grönytor kan bebyggas i Uppsala

Bostadsbristen i Uppsala är svår och kommunen knaprar stadigt vidare på stadens grönområden för att lösa situationen. Det gäller även för markbitar som kommunen i sin detaljplan betecknat som parkmark och som alltså inte är ägnade för bostäder. För att ändå kunna uppföra byggnader på dessa markområden gör kommunen i varje enskilt ärende ändringar i detaljplanen.

Ett av de mer kontroversiella fallen gäller Mikaelsparken i korsningen Skolgatan - Kungsgatan som förutom grönytor även rymmer Mikaelskyrkan från 1892. I parken har Uppsalahem planer för 100 lägenheter vilket skulle innebära att en fjärdedel av grönytorna försvinner.
- Vi håller på att ta fram ritningar för husen. Vi har fått förhandsbesked av kommunen om att köpa marken och det är väldigt sannolikt att vi bygger i Mikaelsparken, säger Lars Gunnar Sjöö vid Uppsalahem.

Detaljplanen styr vad marken ska användas till. Under åren 1996-2007 förekom det i tolv fall att kommunen byggde eller begärde att få bygga på ytor med beteckningen parkmark. Det kan jämföras med att kommunen för närvarande har fyra sådana ärenden på gång. På ytterligare tre platser har kommunen tidigare år beslutat bebygga parkmark, ärenden som väntar på överprövning.
Miljöpartiets kommunalråd Niclas Malmberg är kritisk.
- Att förtätningen av Uppsala ska ske bland annat på parkmark är en medveten strategi. Byggplaner är långsiktiga och det här kommer att fortsätta i flera år. Tyvärr är vi det enda parti i Uppsala som är emot det, säger han.

I stället för att bygga på parkmark vill Niclas Malmberg uppföra bostäder på exempelvis p-platser och industritomter samt att nybyggnationer förläggs till Storvreta, Skyttorp och andra kransorter med tågförbindelser.

En del fall där kommunen sagt ja till byggande på grönytor har rört mark som enligt detaljplanen är vikt för bostäder, även om det kanske inte uppfattats så av allmänheten. Ett exempel är de gräsmattor vid Ekonomikum längs Luthagsesplanaden där det nu uppförs 700 studentlägenheter.
- Den marken ägs av universitetet som enligt detaljplan har rätt att bygga där. Kommunen har säkerställt att en del av området förblir park, säger tf stadsbyggnadsdirektör Ingvar Blomster.
- Kommunen skulle rent teoretiskt kunna driva en process för att ändra hela området till parkmark men givetvis måste även universitetets intressen beaktas.

Konflikten mellan naturintressen och viljan att bygga ut Uppsala går vidare och det är inte enbart bostäder som står i fokus. Nästa konflikthärd kan bli årummet från innerstaden ner mot Ekoln. Kommunstyrelsen har utlyst en idétävling för utveckling av stråket längs Fyrisån och tre arkitektfirmor har fått lämna in förslag. De skissar på planer som en ny bilbro över Fyrisån i Kungsängsesplanadens förlängning, en fotbollsarena med 15 000 åskådarplatser vid Studenternas idrottsplats och en uppställningsplats för båtar sydost om Kungsängsleden.
- I september kommer frågan upp i kommunstyrelsen, då bestäms inriktningen, säger Niclas Malmberg (mp) som avvisar planerna och i stället skulle vilja att området söder om Kungsängen förvandlas till naturreservat.

UNT har utan framgång sökt byggnadsnämndens ordförande.

Fler grönytor kan bebyggas i Uppsala

För att få fram fler bostäder fortsätter Uppsala kommun att bygga på grönområden. Går kommunens nuvarande planer i lås blir det 385 nya bostäder på ytor där det enligt detaljplanen rör sig om parkmark.