Här är tre exempel:
1. Den norske forskaren och upptäcktsresanden Thor Heyerdahl ägnade en stor del av sitt liv åt att försöka bevisa en kontroversiell teori om att Polynesien befolkades från Sydamerika. Med spektakulära expeditioner, som den med balsaflotten KonTiki för mer än 60 år sedan, visade han att det med forntida sjöfartskunnande verkligen hade varit möjligt att ta sig ända från den sydamerikanska västkusten till Franska Polynesien. Men vad hjälper det när senare gjorda genetiska analyser visar att befolkningen i Polynesien har sina historiska rötter i Sydostasien? (En del arkeologiska fynd och nya genetiska data visar dock att det funnits tidiga kontakter mellan Polynesien och Sydamerika, men snarare genom människor från Polynesien seglat till Sydamerika än tvärtom.)
2. Ända fram till för bara några år sedan var den dominerande teorin att jordbruket spridits från Främre Orienten till Europa med kulturella medel, dvs att befolkningar som levde som jägare-samlare gradvis och undan för undan allt längre norrut inspirerades att odla grödor och hålla djur. Dna-analyser av flera tusen år gamla lämningar efter jägare-samlare och stenåldersbönder runtom Europa har kullkastat den teori. Dna-fynden visar att det var immigranter som tog med sig jordbruket när de flyttade hit och att det dröjde flera hundra år innan de tog upp några tidigare jägare.samlare i sina samhällen och skaffade barn med dem. Ingenstans finner man i dag människor som är i rakt nedstigande led är ättlingar till de jägare-samlare som för mer än 5 000 år sedan levde i Norden.
3. Baskerna i norra Spanien har allmänt ansetts vara en befolkningsspillra från de jägar-samlarkulturer som levde i området redan före jordbrukets ankomst. Genetiska analyser av lämningar efter stenåldersjordbrukare i norra Spanien och andra delar av Europa visar att detta inte stämmer. Tvärtom är baskerna den folkgrupp som i dag är genetiskt mest lik människorna som för flera tusen år sedan spred jordbruket till den iberiska halvön och resten av Europa. De genetiska särdrag som i dag ses hos baskerna kan förklaras av att baskerna under de senaste 5 000 åren levt mer isolerade än andra folkgrupper. Andra folkgrupper på den iberiska halvön bär i dag spår i sin arvsmassa av senare migration till området från öster och från norra Afrika.