• måndag 27 mars 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Kycklingfilé med sötpotatispommes och vitl... Malins matblogg Malins matblogg
Vädersponsor:

"Det är en krigare från Gamla Uppsala"

Efter fyra år är analysen klar av fynden som grävdes upp i Gnistagraven 2013. Varje fynd har studerats och analyserats in i minsta detalj, och fram träder en bild av en krigare från Gnista.

Det var 2013 som arkeologer från Upplandsmuseet och stiftelsen SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) grävde upp ett gravfält vid Gnista utanför Uppsala. Framför allt grävdes en stor gravhög från 500-talet fram och till arkeologernas stora glädje visade sig fynden vara bättre bevarade än vad man förväntat sig. Fyra år senare är analyserna av fynden klara.

– Vi har varit många som arbetat med detta och är alla väldigt nöjda över resultatet, även om det varit mycket hårt jobb. Att hitta och undersöka skelett från den här perioden är ganska ovanligt, speciellt att göra det i en landsbygdsmiljö är sällsynt - ofta görs det inne i städer, säger arkeologen och projektledaren Andreas Hennius.

Den stora gravhögen var den första som anlades på gravfältet och när fynden nu analyserats träder en bild fram av en krigare med en ny typ av rikedom.

– Vi har grävt mycket i området tidigare, och där finns inga gamla strukturer som visar på rikedom. Det här är en väldigt snabbt uppkommen storpamp. Så vi tolkar honom som direkt underställd Uppsalahövdingen i gamla Uppsala. Han har knutit den här mannen och många andra till sig med hjälp av gåvorna och föremålen som signalerar det – det här är en krigare som tillhör Gamla Uppsala.

LÄS MER: Rika fynd i Gnistahögen

I anslutning till krigarens skelett finns flera ägodelar som vittnar om den nya rikedomen: delar av en hjälm, svärd och sköldar, infattade granater och ett stort antal djur, däribland mannens jakthästar och fåglar. Rikedomen i föremålen är enligt forskningsgruppen i samma klass som de från de kända båtgravarna i Vendel och Valsgärde.

Gravhögen är en så kallad brandgrav, och därför är alla ägodelar sönderbrända. Men tack vare moderna metoder har man kunnat analysera föremålen på ett sätt som kan göra Gnistahögen och dess fynd jämförbara med andra stora gravfält, som de i Sigtuna och Birka.

– Eftersom vi har använt oss av moderna metoder i analyserna innebär det att vi kan utnyttja och jämföra fynden med vad vi hittat i de gamla brandgravarna tidigare. Vi samlar också på oss material som går att jämföra skillnad på människors diet och hälsa, deras livskvalitet under den här tidsperioden.

För Andreas Hennius och de andra arkeologerna är nu arbetet med Gnistahögen efter flera års arbete slut. Och det är med blandade känslor som de lämnar historien om Gnistakrigaren.

– Alla som varit med och skrivit en 500 sidor lång rapport kan intyga att det är skönt när den är klar. Men nog känner jag lite saknad redan.

 
 

Uppsala