För en person med demenssjukdom/kognitiv svikt är en lugn och trygg miljö avgörande för att må bra. På Gutasunds vård- och omsorgsboende i Gottsunda har stor vikt lagts vid anpassning av allt från färger till möbler.

– Allt du ser här inne på boendet i de allmänna utrymmena är betydelsebärande. Inget är hitsatt av en slump. Boendet skall vara de äldres hem, men också kognitivt välgörande, berättar Beata Terzis, medicine doktor och sakkunnig inom kognition och demens som varit med och utformat miljön på Gutasund.

Gutasund bedrivs av Frösunda omsorg och har 72 lägenheter fördelade på 4 våningsplan. På varje avdelning bor nio personer. Lägenheterna inreder de boende som de vill. Rymliga balkonger med odlingslådor i ståhöjd finns på varje våning samt en trädgård på bottenplan.

Artikelbild

| Genomtänkt. Inget har lämnats åt slumpen. All inredning och möblering i de allmänna utrymmena är betydelsebärande och kognitivt välgörande.

– Vi vill att de boende ska kunna vara självständiga så länge som möjligt. Vårt jobb är att se till att ledtrådar finns överallt för att påminna om vad som ska göras på den specifika platsen. Det är inte meningen att en person med kognitiv svikt ska komma ihåg miljön, men däremot förstå den, säger Beata.

Toaletterna har röd toalettsits. En vit sits kan göra att en person med kognitiv svikt inte urskiljer toalettlocket och behöver kalla på hjälp. Likaså har varje rum en tydlig lägenhetsdörr med brevlåda. De boende har valt en betydelsebärande bild för att hitta till just sin dörr. En av de boende har valt ett blått garnnystan.

Varje vardagsrum har en öppen spis och två fåtöljer riktade mot brasan. Fåtöljerna är en ledtråd till att man kan sitta och vila. Andra genomtänkta lösningar är specialbyggda bord med gummerad yta för att dämpa ljuden. Och tavlor med ljudabsorberande material på tydliga motiv. Abstrakt konst och kuddar med mönster förvirrar och stressar hjärnan.

– Starka kontrastfärger är viktiga för att miljön ska bli begriplig. Därför används bordstabletter i orange, mattallrikar i blått och servetter i grönt. Glasen är blåblåtonade för att vattnet i ska synas, berättar Beata Terzis.

Artikelbild

| Behov. Gutasund anpassar verksamheten utifrån de boendes behov.

Ljud är också stressande för en person vars hjärna inte kan sålla och sortera intryck. Medarbetarna måste därför tänka på ljudbilden i rummet.

– Att få bort kakofonin av ljud, från tv, radio och diskmaskin är viktigt. Matsituationer kan vara ett riktigt power pass för en sviktande hjärna. Det är mycket planering och en mängd beslut som ska tas: "Vad ska jag börja med att äta, ärterna eller potatismoset? Ska jag ta glaset i vänster hand eller i höger. Hur ska jag hålla gaffeln?". Att personalen sitter och småpratar kan också vara tröttande. Du kan inte ha din friska hjärna som måttstock, säger Beata.

Artikelbild

| Kontrastfärger. Tydlig dukning i olika kontrastfärger underlättar för den med kognitiv svikt.

Det är viktigt att medarbetarna är medvetna om varför de gör vissa saker på ett bestämt sätt. Alla får utbildning i kognition för att kunna ge ett adekvat, respektfullt och individanpassat bemötande.

– De som arbetar här behöver förstå att en sak som görs i all välmening kan skapa problem. Att exempelvis sätta en servett i glaset är mycket förvirrande. Innehållet i glaset förväntas du stoppa i munnen, säger Beata.

Artikelbild

| Gutasund. Ann Forsman, biträdande verksamhetschef berättar att Gutasunds ledord är "respekt, engagemang och nyfikenhet".

Vårdbiträde Emmie Jarlekrans, har arbetat på Gutasund drygt ett år. Hon säger att Gutasund skiljer sig mot andra hon jobbat på.

– Vi har endast nio boende per avdelning, vilket ger chans att skapa en nära relation med alla.

Artikelbild

| Vårdbiträde. Emmie Jarlekrans har tid att se alla boende då det endast bor nio personer på varje avdelning.

En annan skillnad är att vi använder sinnesstimulering i stället för organiserade aktiviteter. Det innebär att få in syfte och mening i vardagen genom att varva enkla aktiviteter som att baka, fika, lyssna på musik och titta på TV ihop, med vila.

– Många tror att de boende ständigt behöver stimuleras, men för personer med kognitiv svikt är det viktigt med hjärnvila. Man kan behöva få sitta själv en stund för att få vila hjärnan. Tack vare miljön och vårt arbetssätt ser jag lyckliga boende som skrattar och är delaktiga, avslutar Emmie.