Barn med förÀlder i fÀngelse drabbas hÄrdast

Barn vars förÀlder dömts till fÀngelse klarar sig sÀmre i livet Àn om förÀldern hade fÄtt ett annat straff. "Barnen behöver stöd", menar en forskare.

En aktuell studie har följt 40 000 barn vars förÀldrar Ätalats och dömts till fÀngelsestraff mellan Ären 1997-2004.

En aktuell studie har följt 40 000 barn vars förÀldrar Ätalats och dömts till fÀngelsestraff mellan Ären 1997-2004.

Foto: Tomas Oneborg/TT

Uppsala kommun2019-10-31 13:00

– Det visade sig vara riktigt stora skillnader. FĂ€ngelsestraff för förĂ€ldrarna ger starkare negativa effekter för barnen Ă€n om de till exempel hade fĂ„tt böter, sĂ€ger Hans Grönqvist, nationalekonom vid IFAU, (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvĂ€rdering) samt Uppsala universitet.

Han och andra forskare har i en studie följt 40 000 barn vars förĂ€ldrar Ă„talats och dömts till fĂ€ngelsestraff mellan Ă„ren 1997-2004. Den gruppen har jĂ€mförts med 130 000 barn vars förĂ€ldrar dömts till andra straff Ă€n fĂ€ngelse. 

– Man skulle ju kunna tĂ€nka sig att det gagnar barnen om en kriminell familjemedlem försvinner frĂ„n hemmet. Men sĂ„ verkar det inte vara. I undersökningen blir det tydligt att det just Ă€r fĂ€ngelsestraffet som gör att barnen klarar sig sĂ€mre i livet. FĂ€ngelse eller inte Ă€r den enda skillnaden mellan grupperna, sĂ€ger han.  

Resultatet visar att barn vars förĂ€lder fĂ„tt en fĂ€ngelsedom oftare blev kriminella i tonĂ„ren – risken var 23 procent högre Ă€n om straffet hade varit ett annat. Sannolikheten att vara utan jobb i 25 Ă„rs -Ă„ldern var 37 procent större för barnen med förĂ€lder i fĂ€ngelse. Dessutom fick barnen med förĂ€ldrar i fĂ€ngelse sĂ€mre grundskolebetyg och hade mer sĂ€llan en gymnasieexamen.  

Vad kan det bero pÄ?

– Den viktigaste orsaken Ă€r nog det trauma och stigma som ett barn upplever av att ha en förĂ€lder i fĂ€ngelse. Att barnen blir annorlunda behandlade av sin omgivning. En förĂ€lder i fĂ€ngelse kan ocksĂ„ drabba familjen ekonomisk, genom att en inkomst försvinner, sĂ€ger han. 

UngefĂ€r 8 000 barn och ungdomar i Sverige har minst en förĂ€lder i fĂ€ngelse.   

– Vi vet sedan tidigare att det inte finns nĂ„got organiserat stöd frĂ„n samhĂ€llets sida för att hjĂ€lpa de hĂ€r barnen. Det enda som finns Ă€r vissa ideella föreningar pĂ„ ett fĂ„tal orter, sĂ€ger Hans Grönqvist och tillĂ€gger: 

–  Med tanke pĂ„ resultatet Ă€r det extra viktigt att de hĂ€r barnen fĂ„r stöd redan tidigt i grundskolan. Det Ă€r inte meningen att förĂ€ldrarnas straff ocksĂ„ ska vara ett straff för barnen. 

De flesta av de studerade förĂ€ldrarna var Ă„talade för den typ av brott som ibland kan leda till fĂ€ngelse, ibland till andra straff. Det handlar alltsĂ„ inte om förĂ€ldrar som dömts till grövre brott.  

Blev du förvÄnad över nÄgot i resultatet?

–  Ja, att de negativa effekterna hĂ€ngde kvar sĂ„ lĂ€nge för barnen. Att vi kunde se effekter Ă€nnu nĂ€r det var unga vuxna. Det handlar om mĂ€nniskor i lĂ€gre socioekonomiska grupper och risken för ojĂ€mlikhet Ă€r stor om inte barnen med förĂ€ldrar i fĂ€ngelse fĂ„r stöd och hjĂ€lp. 

Hans Grönqvist forskar i nationalekonomi.
Hans Grönqvist forskar i nationalekonomi.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!