Språkbad vid jobbpraktik

Luke Musinguzi flydde från Kongo-Kinshasa som tonåring och levde i flyktingläger i Uganda i över tio år innan han kom till Sverige ifjol.

Integrationsprojekt. Andreas Söderqvist är projektledare för "Tillsammans Etablering"och Luke Musinguzi ska praktisera på kommunens kundtjänst Östhammar Direkt.

Integrationsprojekt. Andreas Söderqvist är projektledare för "Tillsammans Etablering"och Luke Musinguzi ska praktisera på kommunens kundtjänst Östhammar Direkt.

Foto: Josef Nylén

Gimo2016-12-31 09:00

Nu vill han bli engelsklärare, men innan dess behöver han läsa mer svenska på Vuxenutbildningen i Gimo. Sedan hägrar lärarutbildningen på Uppsala universitet. Trots att han bara varit i Sverige i 1,5 år talar han i princip felfri svenska. Lite svårare kan det vara att förstå alla nya ord. Men det ska Luke Musinguzi få mer träning i framöver. Inom kort börjar han praktisera på Östhammars kommuns kundtjänst, Östhammar Direkt. Med stöd av handledare ska han ta emot frågor och lotsa besökare och kunder vidare i kommunens organisation.

– Mitt mål är att träffa många olika människor. Jag vill prata svenska varje dag, och lära mig så mycket som jag bara kan. Det är inte lätt att bli lärare i ett land där du inte är född, säger Luke Musinguzi.

Han berättar att han växte upp i krigets Kongo-Kinshasa. Familjen splittrades och som 14-åring flydde han till grannlandet Uganda, där han bodde i flyktingläger från år 2003 till 2015. I lägret träffade han en man med tre barn, och de barnen blev som hans syskon medan pappan i familjen köpte kläder till Luke och gav honom pengar till skola.

– Jag saknar dem, säger Luke Musinguzi kort.

Efter tio eller elva år i flyktinglägret träffade han sin pappa igen. Under den långvariga tiden i lägret undervisade Luke Musinguzi barn i engelska, och där växte intresset för att bli lärare.

– Jag tycker om att jobba med människor.

Våren 2015 – efter tolv år på flykt – fick Luke Musinguzi träffa personal från FN:s flyktingorgan UNHCR, som gör bedömningar om en person kan räknas som kvotflykting. Som kvotflyktingar räknas personer som varken kan återvända till sitt hemland eller leva i säkerhet i det land dit de flytt.

– De sa att det finns ett land som heter Sverige. Där accepterar de att hjälpa dig.

I maj 2015 landade Luke Musinguzi i Sverige, och i dag bor han med permanent uppehållstillstånd tillsammans med sin pappa i en hyreslägenhet i Österbybruk. På fritiden spelar han fotboll med Almo, på mittfältet. Särskilt många svenska vänner har han inte ännu. Några har han träffat via Röda korsets verksamhet Kupan i Gimo, som han uppskattar mycket. Bland annat har han lärt känna en nästan jämnårig svensk kille.

– Men han har flyttat till Uppsala. Det är svårt att få svenska vänner, säger Luke Musinguzi som hoppas att det ändrar sig med tiden.

Mänsklig rättighet söka asyl

Alla har rätt att söka asyl. I Sverige prövar Migrationsverket om den som söker skydd har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. År 2015 gavs 34 765 flyktingar skydd i Sverige sedan de sökt asyl och samma år gavs 43 414 personer tillstånd på grund av anhöriginvandring. Som anhörig räknas make/maka/registrerad partner eller sambo samt barn under 18 år. Sverige gav dessutom 1 880 kvotflyktingar tillstånd att komma på den årliga flyktingkvoten, som utgår från FN:s flyktingorgan UNHCR. Källa: Migrationsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!