Lennart Fredriksson är en av dem som reagerat på fåglarnas flytt. Från hans tomt är det ett femtiotal meter till skogsbrynet på andra sidan Vadbacksvägen där hägrarna satt ned bopålarna i kommunens skog. Deras förra boplats försvann i vintras när den täta skogen vid Kvistagran avverkades för att ge plats åt de fyrtio villatomter som skapas närmare Östhammarsfjärden.
– Jag har inget emot hägrarna. Men nu kommer hela sommaren att bli förstörd för oss som bor här, säger Lennart Fredriksson.
UNT ger sig ut i skogen. Flera bon syns högt uppe i trädkronorna. På marken nedanför och även längs stammarna är det vitfläckat av träck. De stora fåglarna blir störda av vårt sällskap och flaxar upp i skyn när vi närmar oss. Hägrarna har ett målbrottsliknande läte som påminner om gås eller korp, men de för inget större oväsen den här dagen.
– Nu störs vi inte så mycket, bara när de bråkar i boet. Det är när de får ungar i juni som helvetet börjar. Och när ungarna blir större börjar de klappra med näbbarna också, säger Lennart Fredriksson som vänt sig till Östhammars kommun för att få hjälp.
Bygg- och miljönämnden har haft tjänstemän på plats som konstaterat att det finns åtminstone 25-30 hägrar i skogsområdet och att spillning påträffats även vid bostäderna på Humlegatan som hägrarna flyger över. Men trots att bygg- och miljönämnden anser att åtgärder bör vidtas "snarast" för att avlägsna och förebygga "de olägenheter för människors hälsa som kan antas uppkomma och förstärkas med strax inledande häckningssäsong" har tekniska förvaltningen - som är markägare - inte agerat.
– Om man tittar på kartan så har hägerkolonin inte kommit mycket närmare bebyggelsen än tidigare, även om det är något närmare. I ett sådant här fall måste man göra en avvägning mellan ett ganska starkt artskydd och frågan om det är störande. Vi som markägare kan inte bedöma det och därför kommer vi inte att vidta någon åtgärd, säger tekniska kontorets chef Annila Bexelius.
Vad krävs för att ni ska ändra er?
– Om det kommer ett föreläggande från tillsynsmyndigheten att det här är en olägenhet som gör det befogat att söka om dispens.
Bygg- och miljönämnden anser att den nya platsen som hägrarna sökt sig till är olämplig för en större hägerkoloni med hänsyn till människors hälsa, eftersom den ligger mindre än 100 meter från bostadsbebyggelse. Räcker inte det?
– Nej, jag tycker inte att den skrivningen ger svar på om det är en olägenhet. För att göra den bedömningen behövs en utredning och då får länsstyrelsen förelägga oss att göra det, säger Annila Bexelius.
Men Urban Westerlind som är naturvårdshandläggare på länsstyrelsen ställer sig frågande till det uttalandet.
– Det är kommunen som är tillsynsmyndighet när det gäller miljö och hälsa. Bygg- och miljönämnden har redan konstaterat att det är en olägenhet och kommunen kan förelägga sig själv att vidta åtgärder.
Lennart Anderén är kontaktperson på Peab som är ansvarig för avverkningen som skett. Han säger till UNT att företaget vetat om att det funnits en hägerkoloni vid Kvistagran, men menar att det inte behövdes något tillstånd för att avverka skogen.
Vem säger det?
– Det finns ju detaljplan och bygglov. Både kommunen och länsstyrelsen har godkänt det här, och det fanns dessutom inga fåglar där när vi avverkade skogen. Det var ju därför vi väntade ett halvår med avverkningen i stället för att göra det förra våren, säger Lennart Anderén.
Urban Westerlind menar att det är tveksamt ur lagens synvinkel om Peab skulle ha fått dispens med hänvisning till bostadsplanerna.
– En detaljplan eller ett bygglov kan ju inte ta över artskyddsförordningen. Jag vet inte riktigt hur man har tänkt, om man vet att det finns en hägerkoloni är det inte så lämpligt att göra en detaljplan för det området.