En slutsats som socialförvaltningen drar av befolkningsutvecklingen är att det behövs ett tillskott på cirka 60 platser på kommunens äldreboenden till år 2027. Fler platser behövs framför allt i Öregrund – om man räknar in småorter och landsbygd – och det är också vid Tallparksgården i Öregrund som socialnämnden närmast vill satsa på fler äldreomsorgsplatser efter år 2020.
Men det är inte givet att man får plats på ett äldreboende. UNT har begärt ut statistik som visar att antalet ansökningar om plats på äldreboende i Östhammars kommun har ökat kraftigt under de senaste åren. Från år 2002 till 2006 låg antalet på mellan fyra och tolv. År 2007 gjordes 37 ansökningar, och sedan har det ökat rätt stadigt och de senaste åren har mellan 100 och 150 ansökningar gjorts. De senaste tre åren har mellan 7 och 15 personer fått avslag. År 2009 fick hälften – 29 av 58 ansökningar – nej.
Agneta Rönnkvist är områdeschef för vård och omsorg i Östhammars kommun. Hon säger att det inte finns någon längre trend och påpekar att siffrorna för avslag gått upp och ned under den senaste tioårsperioden.
Vad avgör vem som får plats på äldreboende?
– Det är en avvägning i varje enskilt ärende. Av riktlinjer för biståndsbedömning utifrån socialtjänstlagen framgår att om kommunens kostnader för insatserna i hemmet inte är rimliga i förhållande till kostnaderna för ett vård- och omsorgsboende så ska ett sådant boende erbjudas.
– Målgruppen är personer som har omfattande och varaktiga behov av tillsyn, omvårdnad och vård som inte kan tillgodoses av hemtjänst eller hemsjukvård.
Många äldre vill samtidigt bo kvar hemma så länge som möjligt. Kommunen kan inte heller tvinga någon att flytta till äldreboende, även om vårdbehovet är mycket stort.
– Individen ansöker själv, ibland via anhöriga eller annan företrädare. Socialnämnden kan försöka motivera någon som inte själv vill flytta men har ingen möjlighet att tvinga någon till annat boende, säger Agneta Rönnkvist.
Även behovet av hemtjänst väntas öka kraftigt den kommande tioårsperioden. Kommunen talar i den nya äldreplanen om digital infrastruktur och nya tjänster som kan ge ett bättre och tryggare vardagsliv i hemmet för äldre. Det kan handla om allt från utrustning i bostaden för skötsel av personlig hygien, planeringshjälp och stöd för förflyttning inomhus eller utomhus till nya sätt att kommunicera eller ta del av kulturellt utbud och sociala aktiviteter via skärmen. Smarta appar och andra mobila tjänster kan vara av intresse både för äldre och för deras anhöriga – om det finns förutsättningar att lära sig tekniken. Det nämns att det finns en risk att den stora grupp äldre som känner sig utanför informationssamhället i dag – 4 av 5 personer över 75 år – till viss del upprätthålls, även om yngre pensionärer i dag är mer aktiva när det gäller ny teknik och digitala tjänster. I äldreplanens remissutgåva står att äldre personer kan lära varandra eller att yngre generationer kan "ställa upp som volontärer".
Även på andra fronter behöver kommunen vidta åtgärder för att möta förändringarna och det ökade vårdtrycket när allt fler blir allt äldre.
– Kommunen kommer att behöva stärka sin kompetens när det gäller demens och psykisk sjukdom bland äldre. Förebyggande verksamhet och anhörigstöd är också områden som bör utvecklas, säger Agneta Rönnqvist.