Larmrapporterna duggar tätt om att den psykiska ohälsan hos unga ökar. Men enligt Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet, ökar inte antalet unga som mår så pass dåligt att de klassas som deprimerade av sjukvården.

Det är viktigt att hålla isär psykiska besvär, som att känna sig orolig eller ha ont i magen, och en psykisk ohälsa som kräver vårdinsats.

Naturligt att ängslas

Artikelbild

| Ta hjälp av andra när du mår dåligt. Att tala med någon är oftast det bästa sättet att själv förstå orsaken till att livet känns tufft. Arkivbild.

Han menar att alla människor kommer att komma i kontakt med negativa känslor någon gång i livet men att de nödvändigtvis inte behöver en professionell vårdinsats. Att många unga som är på väg över till vuxenlivet upplever ängslan är naturligt.

Sedan verkar det vara mer besvärligt med den övergången i dag än för 30 år sedan. Och detta framför allt för dem som inte klarar av grundskolan, säger Bremberg.

Självreflektion

Han anser att dagens skolsystem bidrar till en ökad oro och ängslan hos unga. Värst drabbade blir de som misslyckas i grundskolan då detta numera tillskrivs individen, snarare än systemet.

Men det som kommunicerats via medier de senaste 20 åren är att det är onormalt att känna sig orolig, att du då är svag och behöver vård. Detta när det egentligen handlar om att de behöver lära sig att förstå sig på sina egna känslor, säger Bremberg.

Att exempelvis reflektera över svåra livsöden och starka känslor i film, musik och litteratur är några sätt för unga vuxna att förstå sig på sina egna känslor. Men att prata med andra, helst vuxna, är den bästa hjälpen när livet känns svårt, anser Bremberg. Samtalspartnern kan vara allt från föräldrar till ungdomstränaren eller personer vid en hjälplinje.

Genom att prata så blir alla människor klarare över hur man egentligen tänker. Och i samtalet kan man förstå vad som utlöser de negativa känslorna och vad känslorna står för.