Vid Fagerviks vägskäl vid väg 77 i Husby Långhundra utanför Knivsta fanns det fram till ett par år sedan en busskur.

– Det var en plogbil som körde sönder kuren, säger Clarence Kvart som är ordförande i Husby Långhundra hembygdsförening.

Hembygdsföreningen vill återinvestera pengar som de fått in från medeltidsmarknaden Husaby Marken som de arrangerar varje år.

Artikelbild

| Clarence Kvart, som är Husby Långhundra hembygdsförenings ordförande, har svårt att förstå varför föreningen inte får bekosta en ny busskur vid fagerviks vägskäl.

- Det är en lokal entreprenör som ska timra busskuren med samma mått som den som fanns på platsen. Den ska målas i Falu rödfärg och vi räknar med att den ska hålla i hundra år, säger Clarence Kvart.

Men UL och Trafikverket säger nej.

– UL tänker inte sätta upp en ny busskur och de godkänner inte heller att någon annan gör det. Det verkar som att UL:s strategi är att enbart ha busskurer på hållplatser där många går av eller på, säger han.

UNT har läst mejlväxlingen mellan hembygdsföreningens och UL. Där framgår att varken privata eller ideella organisationer ges tillstånd att bygga egna väderskydd i vägområdet. UL skriver att det krävs en trafikordningsplan samt tillstånd från Trafikverket, vilket endast UL kan ansöka om.

Artikelbild

| Här, på åkern tio meter från Fagerviks hållplats, är det okej att bygga den nya busskuren.

"UL ha inga planer på att ställa upp ett väderskydd vid Fagerviks vägskäl, vilket även har svarats med motivering i tidigare meddelande till er och UL kan inte ge er tillstånd att bygga ett eget vindskydd" skriver UL.

Inte heller Trafikverket är imponerat av initiativet. I ett mejl till Clarence Kvart skriver myndigheten att trafiksäkerheten och vägunderhållet kan påverkas negativt av en busskur. Trafikverket ser även en risk att framtida underhåll på busskuren faller tillbaka på Trafikverket.

Artikelbild

| Arkivbild. I januari 2013 skrev UNT om att busskuren vid Fagerviks vägskäl hade förstörsta i samband med snörljningen. Nu vill hembygdsföreningen bekosta en ny busskur med UL säger nej.

– Men Trafikverket går med på att vi bygger busskuren utanför vägområdet, det vill säga tio meter ut på åkern. Men då ser inte resenärerna bussen och bussföraren ser inte resenärerna. Dessutom krävs då att bonden går med på att vi blockerar en bit av hans odlingsbara mark, säger Clarence Kvart.

Kommunalrådet Boo Östberg (C), som bor i området och som kom på idén med att hembygdsföreningen skulle finansiera busskuren, har ingen förståelse för UL och Trafikverkets resonemang. Han säger att det inte handlar om en enskild busskur utan om behovet av en förändring i samhället där ideella initiativ och krafter måste tas till vara i och med att den offentliga sektorn inte kommer kunna finansiera välfärden som tidigare.

– Med tanke på att åtgärden inte kräver bygglov och att hembygdsföreningen står för hela kostnaden borde det gå att lösa. UL har dessutom ett uppdrag från politiken att få fler att välja bussen. Det gör man genom att göra det bekvämt. Tvingas folk stå och frysa och bli blöta så tar de hellre bilen, säger Boo Östberg.

Sture Jonsson är är UL:s presschef.

Hur vanligt är det att privata aktörer vill bygga busskurer?

– Det är inte särskilt vanligt och det beror på det regelverk vi har. Även när UL ska sätta upp ett väderskydd så är det en lång process med diverse tillstånd, säger Sture Jonsson.

Han säger att väder och vind har satt sina spår på kurerna men att UL inte aktivt river dem. Men om de går sönder eller vandaliseras så är det inte säkert att det blir något nytt.

– När väderskydden byggdes så gjorde man det längs hela stråket. Så gör vi inte idag. Hade vi haft obegränsat med pengar så hade vi haft väderskydd på alla hållplatser. Vi prioritera de hållplatser med flest avstigningar, säger han.