Barnen på Lagga förskola har koll på vad bakterier är och hur man undviker att smitta varandra.
– Man har bakterier när man lekt i sandlådan och med leksaker, säger Ossian Möllerberg.
Han sticker in näsan i armvecket för att visa hur man gör om man måste nysa.
– Man får bacilusker i halsen, förklarar Siri Jakobsson och pekar på halsen.
– Om man blir smittad får man stanna hemma, säger Elias Sjunneskog.
Alla förskolor i Knivsta kommun deltar i pilotprojektet "Frisk i förskolan". Bland annat har de lärt sig hur och när man ska tvätta händerna.
– Man ska tvätta händerna innan man äter, upplyser Siri Jakobsson.
Det gjorde hon inte förut, men nu har hon lärt sin lillasyster det också. Hon och Agnes Carnerheim ställer sig vid varsitt handfat och demonstrerar. För att komma ihåg händernas alla skrymslen och vrår sjunger de en speciell tvätta händerna-sång till melodin "Blinka lilla stjärna": "tvätta, tvätta liten hand, bort med smuts och bort med sand..." Man ska tvätta lika länge som det tar att sjunga en vers, ungefär 15 sekunder.
– Man ska inte bara springa förbi kranen under lite vatten. Man ska tvätta alla skrymslen och vrår: nagelband, fingertoppar, handlov, ovanpå händerna och mellan fingrarna. Och glöm inte tummarna. Det är en hel vetenskap, säger Bodil Ardung, smittskyddssjuksköterska på smittskyddsenheten i Region Uppsala.
Tillsammans med Ove Andersson, informationsläkare på Strama som har hand om antibiotikafrågor, leder hon pilotprojektet "Frisk i förskolan". De har tagit fram ett material som kan användas när förskolepersonal och föräldrar ska utbildas och när hygieniska riktlinjer ska tas fram.
I augusti och september utbildades all förskolepersonal i Knivsta kommun i hygienrutiner, sjukdomar, smittor och antibiotikaresistens. Senare ska även föräldrar få chansen att lära sig mer om hygien och smittor.
Numera blir det kö till handfatet på Lagga förskola. Barnen påminner varandra om någon missat att tvätta händerna tillräckligt noga.
– Nu märker vi att de vänder sig bort när de nyser också, säger barnskötare Sophie Jakobsson.
Barnen som varit ute på gården och lekt kommer in. Alla passerar handfatet innan de springer vidare in i det stora rummet. Där är det dukat för lunch. En stund senare kommer personalen bärande på plåtlådor med spagetti och köttfärssås och platsburkar med grönsaker. De har också blivit mer noga med att tvätta händerna och använda handsprit.
De vanligaste sjukdomarna som brukar härja på förskolorna är streptokockinfektioner. Dit hör bland annat halsfluss och svinkoppor. Magsjukor, ögoninfektioner, springmask, huvudlöss och vattkoppor är också vanligt.
Det gäller att veta vad som orsakas av virus respektive bakterier och hur man kan minska smittspridningen.
Barn under sex år är de som får flest antibiotikarecept utskrivna, berättar Bodil Ardung. Samtidigt är många infektioner vanliga virus och då hjälper inte antibiotika. Om man informerar om detta kan man motverka felaktig antibiotikaanvändning och i förlängningen antibiotikaresistens.
Vad är allra viktigast?
– Tvätta händerna! Händerna är vår stora smittspridare i livet, svarar Bodil Ardung.
Hur kommer föräldrarna att märka att barnen utbildats i hygien?
– Förhoppningsvis genom att de får mindre sjuka barn och att barnen kommer hem och berättar om hygien och sjunger en sång när de tvättar händerna.