Fukt hotar kallställda kyrkor

Tre liter vatten på ett dygn. Så mycket avfuktades luften i Hjälsta kyrka. Mätningen är en del av ett projekt om hur fuktskador ska förhindras i kallställda kyrkor.

Luftavfuktaren står i koret när kyrkan inte används.  Gunnar Sundelin, fastighetsansvarig, och Sune Lindkvist, projektledare, kollar sensorn.

Luftavfuktaren står i koret när kyrkan inte används. Gunnar Sundelin, fastighetsansvarig, och Sune Lindkvist, projektledare, kollar sensorn.

Foto: Nina Leijonhufvud

Enköping2015-02-21 10:02

Hjälsta kyrka är en av de sju kyrkor i Lagunda församling med Örsundsbro som huvudort som ingår i ett minst ettårigt pilotprojekt inlett i december 2014. Gunnar Sundelin är fastighetsansvarig i Lagunda församling.

Han pekar på något som mest ser ut som ett kamerastativ längst fram i koret, en av kyrkans givare med en sensor som styr avfuktningsanläggningen. Där finns ytterligare tre. En inne i orgeln på läktaren, en inne i sakristian och en fjärde har monterats upp utanför kyrkan.

Sune Lindkvist, restaureringsarkitekt i Uppsala stift, är projektledare:

– Problemen med att hålla kyrkobyggnader i stånd oavsett om de är helt kallställda under vinterhalvåret eller används bara ibland, är något som Uppsala stift delar med andra stift. Ett projekt där olika tekniker för att hålla luftfuktigheten i schack jämförs ur både effektivitets- och ekonomiskt perspektiv kan Svenska kyrkan dra nytta av, säger Sune Lindkvist.

För att kolla effektiviteten hos de olika metoderna har konservatorer anlitats som gått igenom de sju kyrkorna innan projektet startade

– När projektet avslutats kommer de att gå igenom kyrkorna på nytt och se om mögel nybildats eller växt under perioden, säger Gunnar Sundelin.

Mögel och fuktskador drabbar olika. Textil är väldigt känsligt, trä klarar högre luftfuktighet. Men är träet målat kan målningen spricka om träet sväller. Stenväggar bryr sig inte om fukt, men det gör däremot putsen på väggarna, och också väggmålningar.

– Fukt är ett ökande problem särskilt för byggnader som inte värms och lösningarna måste anpassas efter varje kyrkas inomhusklimat, säger Sune Lindkvist.

Tor Broström är professor vid konstvetenskapliga institutionen på Campus Gotland, och forskar om inneklimat i kyrkor. Han ingår i styrgruppen för Lagundaprojektet, men är även aktiv i ett liknande projekt vid Skokloster slott. Där testas olika metoder för reglering av innetemperatur och luftfuktighet med tekniker liknande dem i Lagundakyrkorna:

– Förutom att det är gamla byggnader av sten har de också det gemensamt att de används lite och värms upp lite eller inte alls. Det som skiljer den här sortens byggnader är hur känsliga inventarierna är, men också byggnadens konstruktion.

Skoklosterprojektet ingår i ett större EU-projekt, Climate for Culture, med 74 objektstudier av historiska byggnader runt om i Europa och i Egypten.

Tor Broström har också arbetat med inneklimat i gotländska kyrkor, Mästerby kyrka är ett exempel.

Fakta Lagunda församling Fakta Projektet

Församlingen har tio kyrkor, nio av dem medeltida, den tionde byggd på 1600-talet. Gryta, Långtora och Giresta används och värms kontinuerligt. De övriga sju, som ingår i projektet, är i grunden kallställda men värms upp inför dop m m, och enstaka gudstjänster och konserter.

I Hjälsta och Fittja kyrkor regleras inneklimatet med luftavfuktare som kondenserar fukten till vatten som sedan samlas upp i en dunk. Biskopskulla kyrka har så kallad sorptionsavfuktare, den fuktiga luften leds ut via ett rör som monterats in i ett fönster bakom orgeln.

I Fröslunda och Holm är det fläktar som för in luft i kyrkorna när luften utomhus är torrare än den inomhus.

I Kulla och Nysätra värms inneluften upp av befintliga elradiatorer när luftfuktigheten inne blir för hög.

Samtliga installationer styrs av sammanlagt 29 sensorer inne i och utanför kyrkorna. Ventilation, värme och luftavfuktare slås på eller av automatiskt beroende på mätvärdena som registreras av sensorerna.

Länsstyrelsen har gett tillstånd för ingrepp i kyrkobyggnaderna där rör installerats för att leda ut fukt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om