– Annars kan jag stanna och prata i luren, men det är ju bäst om jag kan köra under tiden.
Till och från svajar täckningen men Tomas Sjödin får rulla oavbrutet och slipper riskera bli sen till sin föreläsning. Liksom åtskilliga andra i dagens samhälle brottas han dagligen med att hitta utrymme för allt han vill, borde eller måste göra. Den kampen är ett huvudtema när han skriver och föreläser.
– Det är ganska ointressant att lyssna på någon som redan är klar med sin sak. Jag kommer egentligen inte med något nytt utan säger det folk redan vet men inte har tänkt på.
Förra året gav Tomas Sjödin ut ”Det är mycket man inte måste”- en samling krönikor som kretsar kring vad han beskriver som det mest fundamentala i livet- kärlek, tro och tid. Det sistnämnda upplevs ofta som ett hinder för de saker vi värdesätter högst. Vi vet i allmänhet vad vi behöver utrymme för om vi ska må bra och vårda våra relationer. Men det är i första hand sådant man uppskattar som kräver eftertanke, menar Tomas Sjödin.
– Det dåliga är ingen konst att begränsa. Vi måste sopsortera bland det goda.
Som ett exempel nämner han den tekniska utvecklingen. På många sätt är det fantastiskt roligt med alla möjligheter det innebär att vara ständigt uppkopplad på sin smartphone. Samtidigt kan just telefoner och datorer göra stressen extra påtaglig. För några år sedan införde Tomas Sjödin och hans fru vad de kallar 6:1- metoden – att ha ett dygn i veckan då de varken använder mobil, dator eller pengar – annat än i nödfall. Han insåg att det är väldigt skönt att slippa trängas i köpcentrum på söndagar. När man inte konsumerar blir man dessutom mer uppfinningsrik och märker att man kan få ihop en middag av det som finns i frysen.
– Att vila på sjunde dagen är en av världens äldsta livsvisdomar. Sedan vi började koppla av från allt under ett dygn jobbar vi bättre resten av veckan.
Någon allmänmänsklig regel för hur man sorterar bland allt som skulle kunna fylla ens tid finns förstås inte. Det beror helt på vem man är och hur ens livssituation ser ut. För Tomas Sjödin och hans fru växte beslutet att ha en kravlös dag i veckan fram i samband med att de förlorade två av sina söner i en allvarlig, medfödd sjukdom. Året efter förlusten var mycket tungt och mörkt. När sedan sorgen börjat ge plats åt andra känslor igen upptäckte paret att de hade till synes enormt mycket tid att använda hur de ville.
– Tidigare hade vi behövt vara hemma för att ta hand om våra sjuka barn. Vi trivdes med livet då. Den nya friheten när vi blev ensamma med en vuxen son på väg att flytta hemifrån tog tid att lära sig hantera.
Ett aktivt socialt liv var visserligen något de på många sätt uppskattade. Men en kväll när Tomas Sjödin och frun skulle planera in en middag med några vänner märkte de att de var uppbokade fyra veckor framåt. De insåg att de hade tackat ja till en massa saker utan att fundera. Det kändes inte bra att inte ha en enda vardagkväll ledig för att träffa vännerna. 6:1- metoden var ett sätt att ta kommando över tiden.
– I vår del av världen är livet ofta självuppfyllande. För många uppstår nya möjligheter utan att de behöver ta egna initiativ. Ibland behöver man försumma bra saker i rätt ordning.
”På frukten känner man trädet” är ett bibelcitat Tomas Sjödin försöker leva efter. För att välja bland allt som står till buds kan det vara rimligt att fråga sig vilka aktiviteter som står i samklang med den tillvaro man vill ha- vad får kärleken att växa, vad gör oss till dem vi vill vara, håller vår nuvarande livsstil?
– Se vad som växer i ditt fruktträd. Kanske behöver det beskäras lite? Livet är ganska kravfyllt i dag, och det behöver vi alla förhålla oss till. Rent krasst kommer vi inte att leva för alltid.
Processen är unik för varje enskild individ eller familj. Ingen kan säga vad som är viktigast för någon annan. Det finns också mycket vi inte kan styra över. Smärta kan inte väljas bort. Däremot kan man komma fram till att nya möbler eller utlandsresor inte är så viktiga och på det sättet få utrymme för mycket gott. Ibland väljer livet åt en men i de flesta fall går det att välja själv, menar Tomas Sjödin.
– Om allt är lika viktigt blir ingenting viktigt.
Det populära uttrycket ”fånga dagen” värjer Tomas Sjödin sig mot, och framhåller istället värdet i att ifrågasätta nuet. Var vi befinner oss här och nu är inte oväsentligt, men det behöver ett sammanhang. Att lägga vikt vid en liten punkt på livslinjen räcker inte.
– Om man bara fokuserar på att fånga nuet blir man till slut fånge i det. Varifrån kommer jag? Vart är jag på väg? Det är viktiga frågor.
I dag finns ett flertal böcker och sajter som listar vad vi ska hinna se, göra, lyssna på eller äta innan vi dör. En del skriver en personlig så kallad ”bucket list” som de vill beta av. Tomas Sjödin har gjort motsatsen. I en av sina krönikor berättar han hur han och frun var på väg att skriva en att- göra- lista inför semestern som i stället blev en att- inte- göra- lista. För semestern är väl till för att vila upp sig?
– Visst är det en bra rutin att städa en gång i veckan, men om du hoppar över det vecka 14 kommer det inte att märkas vecka 50.
När paret kommit fram till att hemmet inte måste vara tipp- topp under semestern, man inte måste vara klar med allt innan gästerna kommer eller umgås med precis alla under en och samma sommar lättade trycket. Att unna sig att somna om och bara låta dagarna gå är något man behöver ibland för att bli en hel människa, konstaterar Tomas Sjödin.
– Ett kravlöst liv är inte möjligt. Allt som är betydelsefullt kräver något. Just därför behöver man ibland dra en lättnadens suck in i tillvaron.
Som pastor har Tomas Sjödin nästan dagligen människor omkring sig som ber om hans tid. Han ansvarar för det sociala arbetet i Smyrnakyrkan i Göteborg och finns till hands för flyktingar och andra utsatta personer. Bland kyrkans volontärer finns människor som har ett helt annat förhållande till tiden än han själv. Samtidigt som många av oss kämpar för att få tiden att räcka till är det motsatta problemet inte helt ovanligt. Den som är arbetslös längtar ofta efter något meningsfullt att göra. Då kan några volontärtimmar i veckan vara ett stort lyft, enligt Tomas Sjödin.
– Tiden är ojämlikt fördelad. Men även den som upplever sig ha alldeles för många timmar att fylla ut är det viktigt att sikta på det man själv tycker känns rätt att ägna sig åt.
I dag finns oändliga möjligheter att göra värdefulla insatser. Behovet av gode män och familjehem är stort. Ideellt socialt arbete ger stora vinster, både till den som får hjälp och den som hjälper. Men för att orka i längden behöver man sätta upp gränser för sitt engagemang. ”Ligg i och lägg av” är Tomas Sjödins motto.
– Jag tycker om att jobba hårt och skulle inte kunna sänka tempot rakt av. Men tempoväxlingar – att verkligen koppla av ibland – funkar.
I en av sina krönikor skriver Tomas Sjödin om hur anhöriga inför en begravning påfallande ofta vill betona att något de uppskattade hos den bortgångna är att hen hade tid. Men med tid avses här något annat än tomma sidor i kalendern. Det tycks snarare handla om att värdera sin egen tid i möten med andra, att ge bort sin närvaro och sitt intresse.
– I stället för ”det tar tid” försöker jag tänka ”jag har tid”. Det är en halvlögn, men fungerar riktigt bra. Några minuters uppmärksamhet kan värma i flera år.
Nu har Tomas Sjödin gett en hel timme till mig. Han har passerat Huskvarna och det är dags för kaffepaus.