Trollen som smutsar ned nätet

- Om du får hundra kommentarer på det du skriver och ett enda inlägg är grovt och obegripligt, då är det ändå det du minns, säger Fatou Touray, som bloggar från Uppsala under namnet Tonårsmorsan. Hon vann Stora Bloggpriset i kategorin vardagsliv och fritid förra året och det är många som följer hennes blogg, runt tusen om dagen.

Ett par av hennes följeslagare är alltså nättroll, det vill säga personer som fejkar sin identitet och som tycker sig ha rätt att vara otrevliga besserwissrar. De sabbar det offentliga samtalet med giftiga påhopp, styr över konversationen till ett helt annat ämne eller förstör stämningen med respektlösa och föraktfulla inlägg. De håller till på sociala medier som bloggar, Facebook, diskussionsforum, chattar och Twitter. Några gör det för att väcka uppmärksamhet, provocera, irritera eller få diskussionen att spåra ut. En del gör det bara för att de tycker det är kul.
- Som bloggare får man vara beredd på reaktioner, särskilt om man startar en debatt som man vet rör upp känslor, till exempel abortfrågan och invandringspolitiken. Men trollen, de är bara elaka och sprider hat, säger Fatou Touray.

Fatoy Touray skriver om sitt vardagsliv med de fyra barnen, om mångkultur, böcker, dagsaktuella ämnen och om Afrika. Det är när hon skriver om invandring och antirasism som vissa av kommentarerna är rasistiska och antidemokratiska.
Hon är mer sårbar om trollen går till personangrepp mot henne i egenskap av förälder och särskilt om de kränker hennes barn. Då blir hon förbannad. Hon godkänner de flesta inlägg, även de hatiska och spydiga och det är bara ett fåtal kommentarer hon inte valt att publicera. Fatou Touray förklarar det med att hon vill ha en fri debatt och hon tycker att det kan finnas en poäng med att lägga ut taskiga kommentarer om man bemöter dem sakligt.
- När trollen söker upp mig har jag också stöttning av läsare som ger mig positiv respons. De får också mothugg, säger Fatou Touray.

Trots allt tycker hon att stämningen oftast är god inom sociala medier. Nättrollen utgör bara en liten klick av alla nätanvändare.
- De som håller på så här är väl olyckliga människor som inte har ett eget liv. De får utlopp för sin frustration genom att trycka ner andra. Jag märker också att folk med mycket fördomar har blivit aktiva på nätet.
För att få veta vad som rör sig i ett nättrolls huvud, skickar jag mejl till några troll. Men ingen svarar. Ett mejl studsar också tillbaka, eftersom den uppgivna mejladressen är fejkad.
Just precis vad man kunde förvänta sig.

Hur blir man av med de hemska trollen? Och går det?
Man kan moderera inläggen, det vill säga godkänna dem innan publicering eller helt ta bort kommentatorsfunktionen. En del kändisar som Sanna Lundell och Marcus Birro stängde av sin kommentatorsfunktion efter hatiska och otrevliga kommentarer.
Är kommentarerna brottsliga, kan man polisanmäla inlägget.
Men när Fatou Touray polisanmälde ett inlägg för hets mot folkgrupp, hände ingenting.
- Det är inte ok att fälla olagliga kommentarer bara för att man sitter framför en datorn. Jag önskar att det fanns mer resurser för att utreda dessa brott, säger hon.

Vad kan man annars göra och hur bemöter man troll om man får dem på sin hemsida eller blogg?
- Jag tycker att vi ska hålla diskussionen levande om hur vi beter oss på nätet. Alla etiska dilemman behöver vi prata mer om i vardagen, i familjen, med våra barn, på jobbet och ute i skolorna, säger Per Johansson, fil dr i humanekologi och expert på förhållandet teknologi, människa och miljö.
Hans erfarenhet är att trollen håller sig borta från diskussionsforum som kräver ämneskunskaper. Själv skriver han på bloggen Infontology som handlar om hur ny teknik förändrar vårt samhälle och där träffar han mycket sällan några troll, för där platsar de inte som förståsigpåare.
- Innehållet är såpass avancerat för gemene man att det inte lockar till sig några troll. Det är bredare ämnen som lockar: fildelning, sex, pornografi, invandring, trafikfrågor och kändisars privatliv, sånt som engagerar allmänheten och som alla kan ha åsikter om.

Han tror inte att näthatet går att stoppa om man gör något åt anonymiteten.
- Det går inte att svara ja eller nej på frågan om nyttan av att vara anonym på nätet. I vissa sammanhang är det bra och kan fylla en funktion. En sajt som riktar sig till våldsutsatta kvinnor, där kan anonymiteten vara bra, eller på politiska diskussionsforum.
Nättroll, menar han, är en sorts bieffekt av alla möjligheter du har att fritt uttrycka dig på nätet och som vi får leva med.

Åke Pålshammar, universitetslektori psykologi, Uppsala universitet, tror däremot att fula angrepp skulle minska eller helt upphöra om anonymiteten försvann. Om man hade möjlighet att identifiera vem det är som skriver, skulle påhoppen inte vara lika grova och klimatet skulle förbättras.
- Nätet är ju en förträfflig arena om man vill få ut en massa aggressioner och ilska. En del blir ganska så speciella även i bilen när de sitter själva och är anonyma.
Om man är på dåligt humör, känner sig i underläge, har det tufft hemma eller på jobbet, då kan nätet fungera som en slags ventil, tror Åke Pålshammar. Människor som mår bra, både fysiskt och psykiskt, har inte samma behov av att få ur sig frustration och ilska.
- Öga mot öga drar vi oss för att säga nedsättande saker, för då vet vi att vi kan få skit tillbaka. På nätet behöver du inte stå för det du säger, säger Åke Pålshammar.
Människor som säger föraktfulla saker till andra gör det för att känna sig lite bättre själv. Eller kanske för att testa lite på kul: vad får jag för reaktion? De som ligger bakom kränkande kommentarer kan vara de som har svårt med medkänsla. Det kan vara både unga och gamla som inte kan kontrollera sin ilska. Ett visst mått av omogenhet krävs.

Trollen som smutsar ned nätet

Trollen älskar att håna andra på nätet. De förpestar bloggar, hemsidor och diskussionsforum med elaka kommentarer. Uppsalabloggaren Fatou Touray vet hur det känns att bli kränkt på nätet. Hon får ta emot mycket skit från anonyma nätmobbare.