Sommarens värmebölja har passerat. Uppsala är svalare igen, allt börjar kännas som vanligt. Skolan har börjat – och vi återgår till det normala. Hämta, lämna, jobba, handla och laga mat.
Men samtidigt kan mänskligheten vara på väg mot vår egen undergång. En vetenskaplig artikel beskriver hur utsläppen av koldioxid i atmosfären riskerar att öka den globala medeltemperaturen så mycket att flera oåterkalleliga förstärkningseffekter sätts i rullning. Jorden riskerar att bli obeboerlig inom ett till två århundraden.
Är det här slutet för vår planet?
– Planeten bryr sig inte. Den klarade sig bra utan dinosaurier och den kommer klara sig väl utan oss med, svarar Sarah Cornell, en av författarna till artikeln, torrt.
Hon har en härlig, varm humor. Hon vill inte vara negativ, men hon säger som det är. Hon är forskare inom global förändring och koordinerar forskarnätverket Planetary Boundaries Research Network vid Stockholm Resilience Center.
Hur lång tid har vi på oss att vända utvecklingen?
– Inte mycket alls! Det är en mycket starkare konsensus nu bland forskare om att situationen redan är mycket allvarlig. Den som tror att allvarliga effekter kommer inträffa någon gång i framtiden håller inte koll på nyheterna som vi ser redan i dag.
I juli härjade 75 bränder samtidigt Sverige – och Lantmännen varnade att årets skörd skulle bli den sämsta sedan 1992. I början av augusti passerade Kebnekaises sydtopp en gräns och är inte längre Sveriges högsta. Toppglaciären har smält rekordfort.
Sarah Cornell exemplifierar:
– Vi har kunskap och teorier, men det kan bli annorlunda mot vad vi upplever rent praktiskt. Ingen förutsåg att vi skulle behöva döda kor på grund av en värmebölja.
Samtidigt menar hon att forskare redan för över 40 år sedan förutsåg klimatförändringar som vi upplever nu.
– Förr brukade luft från Arktis skapa en stor våg i atmosfären, Jetströmmen. Men det vi ser nu är mycket turbulens i den vågen. Och det orsakar de här extrema värmeböljorna och extrem kyla och extrema regn- och snöfall. Systemen som brukade flöda runt jorden har fastnat eller är låsta i specifika mönster.
LÄS MER: Vi silar mygg och sväljker kameler
Forskarnas larmrapport om en obeboelig planet har citerats i flera medier senaste tiden. Vi återkommer till tidsramen.
Hur lång tid har vi på oss?
– Om du bara bryr dig om att behålla klimatet i enlighet med de internationella policymålen av 1,5- eller 2-graders global uppvärmning så handlar det om några decennier för att göra radikala nedskärningar inom klimat- och koldioxidutsläpp. Men det finns redan miljoner människor runt om i världen som lider mycket. Det är en fråga om ett par år ur ett socialt rättviseperspektiv.
LÄS MER: Myter och sanningar om klimatet
LÄS MER: Gläds inte åt det varmare klimatet
Oavsett om mänskligheten lyckas stabilisera klimatförändringarna eller inte går Uppsala mot ett nytt vädersystem. Två graders uppvärmning globalt innebär 6 till 7 graders uppvärmning för oss som bor nära polcirkeln, menar Sarah Cornell. Här blir temperaturförändringen störst.
– Många tänker nog att det låter riktigt trevligt. Men det här handlar om årsmedeltemperaturen över hela året och över en stor region. Det representerar en mycket större temperaturvariation än vi är vana vid. Det blir en otäck chock när det är 0-gradigt på vintern och vattnet är slask och det blir en riktigt otäck chock när det är 38 grader varmt på sommaren.
Exakt hur extremt vädret blir i framtiden i Skandinavien är inte helt utrett. Det finns de som hävdar att växtlighet från söder kommer vandra upp till våra breddgrader.
Sarah Cornell är skeptisk.
– Det vore toppen om träden flyttar längre norrut och vi kommer ha druvor som växer i Uppsala. Men växter bryr sig inte bara om temperatur. De bryr sig om vatten och om dagsljus och om vad som finns i jorden. I Sverige är det mycket ljust under en del av året och inte alls en annan. Det är svårt för Medelhavsväxterna.
År 2050 menar Sarah Cornell att hela den mänskliga civilisationen kommer känna av effekterna av klimatförändringarna.
– Det är svårt att föreställa sig hur världen kommer att bli i framtiden. Men ett är säkert: Min sons liv kommer att se annorlunda ut mot mitt.
Varje generation har sina utmaningar menar Sarah Cornell. För de som växer upp i dag kommer klimatförändringarna och de globala klimatutmaningarna prägla hela livet.
Vi går mot en framtid som är oviss.