Videon är inte längre tillgänglig
– Radio är ett jättesvårt medium. Det är det enda som skaver eller som jag känner mig nervös för, säger nanoforskaren Maria Strømme.
Vi träffas mellan möten och resor på Maria Strømmes kontor på Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Det är i den här korridoren världsomvälvande idéer nöts och prövas, omvärderas och då och då blir till efterlängtade genombrott. Maria Strømme har i dag omkring 30 patent.
– Man jobbar och sliter, jobbar och sliter, och så kommer de här peakarna när det är riktigt spännande och man bara känner: Ja, det stämmer! Det är det som gör det här jobbet så otroligt roligt, säger Maria.
Hon är van att prata inför folk, både från scen och i tv. Hon har många gånger förklarat avancerad teknologi för en bredare publik.
– När du står på scen eller talar i tv har du tillgång till jättemycket verktyg när du ska förklara. Du har hela ditt kroppsspråk. Du kan visa saker. På radio har du ingenting av det. Du har bara rösten, säger Maria Strømme.
Flera av Maria Strømmes innovationer har fått stor publicitet även utanför den akademiska världen. Du har säkert hört talas om batteriet som är gjort av miljöförorenande alger och det unika materialet Upsalite som kan absobera stora mängder vatten. Först efter att forskargruppen hade lyckats skapa materialet av magnesiumkarbonat insåg de att de hade gjort något som tidigare ansetts omöjligt.
– Vi ville stabilisera läkemedel som är svåra för kroppen att ta upp och därför ville vi göra det här materialet. Vi hade gjort en kravspecifikation – det ska vara poröst och det ska vara magnesiumkarbonat, men vi misslyckades och vi fick prova, och prova, och prova. Sedan, lite förenklat, så glömde vi ett reaktionskärl för länge och då hade vi materialet. Vi blev jätteglada och började läsa, och insåg att man har provat det här förr, många gånger.
De var först. Pionjärer. Likt en bergbestigare som når toppen på ett berg före alla andra. Kanske inte så konstigt att böcker om just bergbestigning fascinerar Maria Strømme.
– Det här när man ska upp på toppen på Mount Everest eller K2 eller någonting, det är ett otroligt väldefinierat mål. Strävan dit och skildringen av allt som går fel tycker jag är oerhört spännande. Jag analyserar inte varför. Det har säkert att göra med att det är ett svårt mål.
Det är det konkreta, verkliga, som driver Maria Strømme. Hon utgår från svårigheter med till exempel energiförbrukningen inom industrin eller skapandet av läkemedel. Hennes mål är att lösa problem.
– Jag har alltid varit intresserad av matematik och fysik. Jag vill förstå och kunna förklara hur saker och ting fungerar. Att det blev nanoteknologi är egentligen rätt naturligt, för det är på nanonivå som saker händer som påverkar hur saker och ting fungerar. De egenskaperna som ett material har på den här lilla, lilla nanolängdskalan, det är de som bestämmer hur materialet fungerar i vår vardagsliga miljö.
Hon pekar på bordet och tar det som exempel. Det är på den ofattbara lilla nanonivån som egenskaperna hos bordet, liksom hos våra telefoner, mediciner och så vidare, bestäms.
Maria Strømme är Uppsala universitets första professor i nanoteknologi.
– När jag tillträdde som professor var jag den yngsta lärostolsprofessorn i ett teknikämne i Sverige. Det är jag inte nu längre. Nu finns det flera yngre. Det är rätt övergående det där med att vara ung, säger hon med glimten i ögat.
Som ny professor var Maria Strømmes största utmaning att sätta ihop forskargruppen.
– När jag började gjorde jag väl som professorer oftast gör och anställde många doktorander, men då blir det ett ganska tungt jobb. Första lättnaden för mig var, säg fyra–fem år fram som professor, när jag kände att jag började få en balans i gruppen och rätt mix av de som har disputerat och doktorander. Doktoranderna fick mer direkt hjälp, behövde inte vänta och jag upplevde att alla var lite mer glada över sin arbetssituation. Det är något som jag jobbar med just nu också, att försöka behålla rätt balans. Man lär sig med tiden.
Nanoteknologi är ett tvärvetenskapligt ämne och inom forskargruppen finns personer från 11 länder och flera vetenskaper.
– Jag anställer de kompetenser som jag känner att vi behöver för att kunna leda och driva projekt. Sedan samarbetar vi med experter inom andra discipliner för att få ihop all kompetens. Det är så bra här i Uppsala, och på Ångströmlabb, att det finns enormt duktiga kemister och fysiker som du har så nära till hands, du behöver inte gå ut ur huset för att kunna samarbeta med dem.
Genom åren har Maria Strømme fått erbjudanden om jobb utomlands.
– Uppsala har varit basen och nu med tre barn som går i skolan kommer jag inte härifrån, säger hon leende. Jag trivs jättebra i Uppsala. Visst, man gör ju alltid ett val, men jag vill vara i Uppsala. Det är ett bra ställe att jobba på, säger Maria Strømme.
Hon flyttade från Lofoten i Norge till Uppsala som 19-åring och läste teknisk fysik. På somrarna är hon och familjen oftast tillbaka.
– Jag gillar att vara ute och ta med barnen på toppturer, vilket jag gjort mycket nu i sommar. Det är liksom lite lugnare tempo, men det är effektivt utnyttjande av tiden att ha lugnare tempo, för jag gillar ju att vara ute. Jag är uppvuxen i Lofoten, så jag är ju van att gå fjällturer. Jag försöker få med barnen på det också.
Hon förklarar vidare om det här med att tidsoptimera.
– Jag är enormt effektiv. Jag kastar inte bort tiden och det kommer jag att prata om i mitt sommarprat. Jag är rätt extrem. Jag ägnar alltid några timmar varje dag åt det som man kallar för jobb under semestern. Skiner solen och jag vill ligga och sola, då har jag alltid någon utvärdering jag ska göra för en tidskrift, eller av en ansökan, med mig. Då passar det ju jättebra att ligga och läsa den ute i solen.
Mycket fritid tillbringar Maria Strømme på löppass eller på träningsmaskinen crosstrainern. Hon har hört omkring 300 podcasts med Sommar och Vinter i P1 när hon kört crosstrainern.
När programchefen Bibi Rödöö ringde och frågade om Maria ville sommarprata blev hon väldigt glad.
– Det var jättekul! Det var inte så att jag sa: ’Åh, jag behöver fundera’. Ja, det ville jag väldigt gärna.
På tisdag sänds sommarpratet i P1.
– Jag har stor respekt för dem som är duktiga på radio. De har bara sin röst som verktyg och vissa är ju jätteduktiga på det här. Hur får du till leende eller så, bara med rösten? funderar hon.
Fotnot: Nano- är ett prefix som betyder miljarddel och kommer från det grekiska ordet nanos som betyder dvärg. En nanometer, nm, är en miljondels millimeter. En typisk atom är drygt 0,1 nanometer i diameter.