Skogsbad - ett sätt att varva ned

Du mår bättre om du vistas i skogen. Det visar både forskning och erfarenhet. Och för stressade stadsbor växer nu trenden att skogsbada. UNT tar med två lokala friluftsexperter ut i Stadsskogen och provar.

På olika sätt. För Karolina Vessby och Agneta Säfsten är det viktigt att alla får möjlighet att komma ut i skogen på sina villkor.

På olika sätt. För Karolina Vessby och Agneta Säfsten är det viktigt att alla får möjlighet att komma ut i skogen på sina villkor.

Foto: Matilda Nilsson

Uppsala2018-01-15 20:00

Karolina Vessby har typiska friluftskläder. Också Agneta Säfsten är klädd för uteliv. De båda har gått med på att testa att bada i upplevelsen av att vara i skogen.

De är vana skogsflanörer. För Upplandsstiftelsen, som Karolina Vessby representerar, är det en del av kärnverksamheten att på olika sätt hjälpa barn och vuxna att komma närmare skog och mark.

– Om alla kan få ta del av det här att man blir lugn i skogen är det en otrolig folkhälsoresurs, säger friluftschef Karolina Vessby.

Höga tallar tronar över oss. Det är en gnistrande frostig dag. Karolina och Agneta har båda mycket att säga om skogens betydelse. Att många människor uppskattar skogen märks inte minst på mäklarannonser om nya bostäder i Rosendal. “En minut till Stadsskogen” är ett säljargument.

– Det visar att även kommersiella krafter förstår skogens värde, säger Agneta Säfsten, som är friluftsstrateg på Uppsala kommun.

Mossig mark är täckt med ett tunt fruset täcke. När vi gått en halvtimme kör vi i gång experimentet. I ett skogsbad är mobiler och kameror inte tillåtna, inte heller ska du vandra med ett mål.

Ströva fritt i skogen, gå dit du känner för. Tillåt dig själv att stanna upp, lyssna, känna, lukta, uppleva. Är ni flera är inte prat tillåtet. Reflektionerna får komma efteråt. I en kvart ska Agneta och Karolina tysta låta alla sinnen få uppleva skogen. Själv jagar jag efter med en mobilkamera (trots att det går emot principerna för ett skogsbad).

Först går vi i grupp, raskt in mellan granarnas grenar. Men så fastnar Agneta vid en ispöl. Hon skrapar undan snön med foten och gör mönster över isen. Ordlöst följer Karolina efter och gör samma rörelse. Efter det vandrar Agneta och Karolina mer åt olika håll, tar in skogen var för sig. Själv känner jag hur tempot sjunker. Jag riktar kameran mot ett frostklätt löv som slokar, brunt och förunderligt. Ska jag fota talltopparna också? Eller bara suga in skogsluften?

Efteråt sammanfattar testduon skogsbadet med ett ord: “Paus”.

Men är skogsbad något nytt eller något vi har gjort länge?

– Jag tycker att skogsbad låter som något som passar en stadsmänniska. Jag tror inte att någon som bor på landet skulle komma på idén att gå ut och skogsbada direkt, skrattar Karolina Vessby, men fortsätter:

– Att vara ute, att röra sig och att hämta styrka i naturen, det tror jag att man har gjort länge.

Ordet skogsbada har sitt ursprung i Japan och kommer från ordet shirin-yoko som betyder just skogsbad. Enligt Shirin-yoko.org har skogsbad flera positiva effekter. Ann Dolling som forskat många år kring, ja, typ skogsbad, är mer försiktig i sina uttalanden. Hon är forskningsledare på Sveriges Lantbruksuniversitets tvärvetenskapliga temaprogram för Skog och hälsa.

– Det som är roligt med att man har börjat prata om skogsbad är att det är precis vad vi har gjort, fast vi har aldrig kallat det för skogsbad, säger hon.

Forskarna inom temaprogrammet har bland annat studerat skogens effekter på individer med utmattningssyndrom. Under tre månader fick ett 50-tal sjukskrivna personer vistas två timmar i skogen två gånger i veckan.

– De fick kliva upp på morgonen, vi gav dem en enkel frukost och varma kläder och körde ut dem i skogen. De fick inte göra något, inte ens leta svamp utan de skulle bara vara där, känna efter och vara i sin omgivning. Efteråt berättade de att under den här egentiden hände något.

Personerna som fick prova skogsbehandlingen blev inte friska, men de mådde bättre.

– De började ta tag i sina liv för första gången. De började tänka på att förändra och att göra en plan för framtiden. De kom ned och kunde börja tänka nytt.

Enligt Ann Dolling räcker det med 45 skogsminuter för att öka välmåendet och för att pulsen ska gå ned.

– Man brukar prata om riktad och spontan uppmärksamhet.

När du är i stan och jobbar måste du ha en riktad uppmärksamhet. Det är en massa små beslut hela tiden. Men när du kommer ut i skogen behöver du inte fatta alla beslut. Allt sker som i en annan hastighet. Vi är mer gjorda för att vara i den naturliga miljön. Spontan uppmärksamhet, som du får i skogen, är vilsam för hjärnan.

Ann önskar att arbetsgivare skulle ge sina anställda möjlighet att komma ut i skogen också på arbetstid, allra helst mitt på dagen:

– Vi skulle behöva det här uppe i Norden på vintern. Ljuset är också jätteviktigt. Vi behöver skogen och naturen allihopa.

Det är mulet den här torsdagen, men Stadsskogen är ändå ljus. Karolinas och Agnetas skogsbad är över. Men visst känner de av effekten.

– Det känns som jag har laddat batterierna lite, säger Karolina.

Så hittar du ut i skogen

I Uppsala finns finns flera olika initiativ för att hjälpa stadsbor ut i skog och mark. Här är några av dem:

Naturkartan

Biotopia

Utflyktsprogrammet

Smultronställen i naturen

Upplandsstiftelsen

Friluftsfrämjandet

Uppsala kommun

Skogsbada – så gör du

Skogsbad är enligt nyordslistan för 2017 “en terapiform som går ut på att vistas i skogen som en metod för att minska stress.”

Lämna din mobiltelefon.

Gå till en skog och vandra utan att ha ett mål.

Pausa ibland och känn efter om din kropp vill gå åt något särskilt håll. Sitt ned, tyst och stilla. Använd alla dina sinnen, känn dofter, lyssna.

Om du går med andra, kom överens om att inte prata under promenaden.

Reflektera efteråt.

Källa: Språkrådet, Språktidningen och Shirin-yoko.org

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!