Minnena har inte bara med det förflutna att göra. De är en förutsättning för att förstå vad som händer i nuet och förutse vad som kommer att hända i framtiden. De skapar tankar om framtiden och påverkar vilken riktning du tar i livet.
– Minnen skapar mening här och nu, säger Mikael Johansson, professor i psykologi vid Lunds universitet och minnesexpert.
Minnena är också grunden för din identitet.
– Minnen är så allomfattande. De gör att vi förstår vad någon säger, vad vi läser och hur vi navigerar på gamla och nya platser. De är grunden för vårt tänkande om oss själva och vilka vi är, mot bakgrund av de kunskaper och erfarenheter vi har, säger Mikael Johansson.
Våra minnesfunktioner är komplexa. Olika typer av minnen hjälper oss på helt olika sätt. Till exempel det perceptuella minnet lagrar intryck av föremål, personer och platser. När du ser något för första gången bildas ett visuellt minne som kan hjälpa dig att senare identifiera det du sett tidigare.
När du lär dig färdigheter som att cykla, köra bil och spela instrument skapar hjärnan något som kallas procedurminne.
Det episodiska minnet skapar förutsättningar för oss att minnas och återuppleva händelser vi varit med om. Det hjälper oss också att agera i nuet. Om man hamnar i en situation som påminner om en tidigare händelse som man minns slutade ”bra eller mindre bra”, kan det vägleda en i hur man agerar.
När vi upplever en situation skapas ett nätverk mellan de olika delar av hjärnan som är involverade i hur vi upplever och tolkar situationen. Det nätverket återaktiveras när vi tänker på händelsen.
– Det blir ungefär som en karta av minnet från den tidigare händelsen. Den region som i händelsen bearbetade färger, tillför minnet färg och så vidare.
Men ibland när vi anstränger oss för att komma ihåg något är det som bortblåst. Egentligen vet vi vad den där skådespelaren heter i den där filmen, men i stunden kommer vi varken på namnet på skådisen eller filmen.
Hur kommer det sig?
– Då kan det handla om interferens, tävlan mellan minnen. När vi försöker komma på namnet på en viss skådespelare dyker i stället namnet på annan skådespelare upp och blockerar. Ibland kan det hjälpa att ta en paus så att rätt minne får en chans att tränga fram, svarar Mikael Johansson.
Ett annan möjlighet är att försöka använda en alternativ ledtråd att söka i minnet med.
Kan vi lita på våra minnen?
– Många faktorer inverkar på hur tillförlitliga våra minnen är. Redan när minnena kodas in i hjärnan påverkas de av våra upplevelser av vem vi är och av våra förkunskaper och förväntningar. Det gör att olika personer kan minnas samma händelse väldigt olika.
Minnen kan också förändras när vi plockar fram dem och rekonstruerar tidigare upplevelser. Minnesbilden är inte fullständig, så vi fyller i luckorna utifrån vår kunskap och våra förväntningar på hur händelsen borde ha varit.
– Genom att återberätta våra minnen kan vi hålla liv i dem, men varje gång vi gör det förändras minnet en aning. Då skapas ett nytt minne, där vissa aspekter kan ha stärkts eller dämpats, berättar Mikael Johansson.
Ibland när någon berättar något hen varit med om, låter det för otroligt för att vara sant. Kan vi ha falska minnen?
– Ja, det finns många dokumenterade exempel på felaktiga eller falska minnen. Ibland är våra minnen inte våra egna. Om man lever sig in mycket i vad man hör någon annan berätta finns risken att man börjar betrakta händelsen som självupplevd.
Det kan dock gå att avslöja, eftersom självupplevda minnen brukar innehålla mer detaljer och tydliga sinnesintryck.
Jag har ett tydligt minne från när jag var 2,5 år. Kan det vara riktigt?
– Nej, det är inte troligt att du har regelrätta episodiska minnen före ungefär 3,5 års ålder, då förutsättningar för att etablera sådana minnen utvecklas, svarar Mikael Johansson.
Men därefter minns barn desto bättre, det vet alla som någon gång spelat Memory med barn. Då brukar vuxna vara chanslösa. Där kommer interferensen in igen. Vuxna har många tävlande minnen. För barn är händelser mer unika, vilket gör att de har större fokus på ytan, där detaljerna finns.
Å andra sidan är vuxna med sin erfarenhet duktigare på att se meningsinnehåll och generalisera. Kunskapenlägger sig som ett filter på det du varseblir och gör att du till exempel kan cykla till jobbet utan att betrakta något på vägen. Plötsligt är du bara framme.
Vad är det som gör att man minns bra eller dåligt?
– Det kan bero på en massa olika saker: inlärningssituationen, förkunskaper, hur koncentrerad och intresserad du är och hur mycket tid du har. En del använder knep för att minnas bättre. Dit hör mental visualisering. Genom att skapa meningsfulla bilder som involverar flera delar av hjärnan och ger lättväckta associationer går det att förbättra sin minnesprestation.
Så om jag till exempel ska lägga ditt namn på minnet kan jag tänka på Mickel räv?
– Ja, och fundera på hur jag skulle se ut med röd svans med vit tipp. Det blir något unikt och lättare att minnas, säger Mikael Johansson.
Kan bra minne vara medfött?
– Det är svårt att svara på. Det beror på hur vi definierar minne. Så många olika nätverk i hjärnan är ju involverade i att skapa våra minnesfunktioner. Det kan säkert finnas variationer i de grundläggande biologiska förutsättningarna för ett bra minne, men det är svårt att fastlägga orsakssambanden, svarar Mikael Johansson.
Att vi kan begripa och bearbeta händelser med hjälp av våra minnen är en förutsättning för mental hälsa. Samma sak gäller förmågan att kontrollera våra minnen.
– Vi kan påverka minnena. Studier visar att det vi aktivt försöker låta bli att minnas blir mindre tillgängligt för oss. Vi kan skapa glömska för oönskade minnen. Det är intressant, säger Mikael Johansson och fortsätter:
– Vi måste ha kontroll, så att vi inte ständigt översköljs av sådant som för tillfället är oviktigt. Just nu är det till exempel oviktigt att komma ihåg att jag ska köpa ett kilo tomater på hemvägen. Vi har förutsättningar att skjuta sådant åt sidan tills vi behöver minnas det.