De är där någonstans. På väg in i vuxenlivet, på tröskeln till något annat och de har livet framför sig. Emelie Jansson 19, sistaårsstudent på GUC, undrar om man någonsin slutar upp med att försöka bli vuxen. Oscar Jernqvist, 20 och arbetssökande, tycker att ordet vuxen inte borde få finnas. Tove Hjelm, 21, som pluggar och jobbar på ett studentbemanningsföretag, har tänkt på att en del omogna människor aldrig blir vuxna. Just nu är de guider på Upplandsmuseets utställning Äntligen vuxen. Vi träffas en eftermiddag för att prata om när man blir vuxen.
Vad betyder ordet vuxen?
Emelie: Vuxen är en känsla, att man känner sig mer mogen.
Tove: Jag tänker att det är lite olika det här att bete sig vuxet och vara vuxen. Bara för att man gör en massa vuxensaker, betyder det inte att man är vuxen. Man kan samtidigt vara omogen och ha ett negativt beteende som går ut över andra.
Oscar: Ja, men verkligen. Mina föräldrar tyckte jag betedde sig jätteomoget rätt nyligen. De började tjafsa när det var middag om en sak jag tyckte var så himla onödig och jag sa ”men gud, nu tycker jag att ni beter er som riktiga småungar.
Det har jag också fått höra av mina barn ”men mamma, du beter dig jättebarnsligt nu”.
Oscar: Ja, mina föräldrar betedde sig som riktiga småungar, jag blev förvånad, för hallå, ni ska vara vuxna människor, vad håller ni på med?
Men vad är det med ordet vuxen egentligen? Är det svårt att sätta fingret på vad det är?
Oscar: Jo, men verkligen. Egentligen borde inte det ordet finnas.
Emelie: Jag känner så här: När jag visste vad jag ville arbeta med, kände jag mig vuxen. Men ändå, jag gillar att vara barnslig ibland.
Oscar: Jag tror aldrig att ens barnslighet kommer att lämna en. Man kanske tror det när man är liten, att jag kommer bli en tråkig vuxen. Farsan sa till mig att han typ aldrig växt upp. Han känner sig fortfarande som en 20-åring ibland. Jag tror verkligen att det är så.
Är det en frihet att vara ung?
Oscar: Ja, särskilt när man är i de yngre åldrarna. Då är man verkligen fri.
Emelie: Man kan gå ut och festa varje helg om man vill. Men om en 40-åring skulle göra det skulle det kanske inte vara lika passande. Ju äldre man blir, desto mer ansvar får man.
Är det skrämmande att bli vuxen, att oj, nu blir det mer ansvar?
Oscar: I början är det nog det. Jag har fått ta mer ansvar på sistone. Men för typ åtta år sedan, då lekte man bara, var med kompisar och spelade tv-spel. Nu måste man betala räkningar, hålla reda på när man ska gå till arbetsförmedlingen, man måste ha struktur över sitt liv och jag tycker det är jättejobbigt.
Tove: När man var yngre fanns också strukturen, men det var föräldrarna som bestämde att ”nu ska du sova, nu ska du till skolan och nu ska du göra det här”. Nu kan man välja ganska mycket själv vad man vill plugga och vad man vill jobba med. Det är ingen annan som kommer och säger åt en.
Oscar: Jag menar att man slapp tänka på det när man var barn. Nu helt plötsligt måste man tänka själv. Det är annorlunda.
Emelie: Jag gillar att ta ansvar, för jag gillar utmaningar. Det här med ansvar, det beror ju på om man skaffar familj, om man skaffar hus och allt det där. Då måste man ha lite mer koll.
När blir man vuxen?
Tove: Man är vuxen när man känner sig vuxen. För vissa personer kommer det aldrig. Det är väldigt mycket normer i vårt samhälle som säger att i vissa åldrar ska man klara av vissa saker. Vad händer då om man inte känner att man är där? Är det ett tecken på att man inte lyckats, fast man kanske är världens lyckligaste människa?
Kan man vara mitt i mellan ungdom och vuxen länge?
Oscar: Ja, min storasyrra är 29 och lever ungdomslivet fortfarande tillsammans med sin pojkvän. Jag har sagt det: Ska ni inte skaffa barn snart? Men de vill inte, de vill festa på helgerna, mysa och fortsätta leva som de gör just nu.
Emelie: Sen finns de som är unga som verkligen vill vara vuxna, de vill få barn tidigt och flytta till hus snabbt. Det finns någon slags trygghet i att skaffa barn, då har man sitt liv utstakat.
Tove: När man var liten tyckte man att vuxna var något ideal, att de visste allt. Det var så man skulle bli. Sen insåg man att det inte stämmer.
Kanske bra det, att man märker att ens föräldrar också är människor?
Oscar: Jobbigt också. Jag minns att jag hade jätterespekt för farsan. Men sen märkte jag att han inte alltid hade rätt, då insåg man, fan du är inte så allsmäktig som du påstått.
Kan det vara roligare att inte bli vuxen?
Oscar: Jag tror man skulle tröttna på det. Vet inte. Skitsvår fråga. Om man aldrig blev mogen i huvet skulle det kanske var nice men man mognar ju. Man skulle inte klara av att inte få välja sitt eget liv.
Blir man mer tagen på allvar när man blir äldre?
Tove: Det tror jag absolut. Jag tycker man får mycket mer respekt redan.
Emelie: Och folk lyssnar på vad man säger.
Tove: Jag tänker att många blir vuxna när de får barn. Det är många steg man tar, men just det här med barn.
Emelie: Jag tror att alla någon gång under sitt liv känner sig vuxen. I alla fall att man tar in vuxenpoäng. Slutar man någonsin bli vuxen?
Är det viktigt att vara vuxen vid en viss ålder?
Tove: En kompis till mig har sagt att om du bodde bland ursprungsbefolkningen i vissa länder, skulle du inte veta hur gammal du är. Om du inte vet hur gammal du är måste du bara gå efter vad du själv känner och vad som känns rätt. Inte massa saker utifrån påverkar.
Oscar: Jag tror verkligen att det är så, att siffran bestämmer så mycket. Ta det här med att rösta, det får man göra vid 18, men inte köpa alkohol på systemet. Men man får gå på krogen och köpa öl. Det är skitkonstigt.
Vad tänker ni om framtiden?
Tove: Det är så mycket jag vill hinna med. Jag vill resa, jobba utomlands kanske. Så vill jag ha en utbildning men jag vill inte börja en utbildning när jag är 35 och alla andra är 20.
Oscar: Jag vill bli dramalärare. Men så räknade jag ut att jag är 30 bast när jag är färdigutbildad, shit. Det tar ett tag. Men jag vill göra något jag tycker är kul. Jag älskar teater och tycker om att lära ut kunskaper.
Emelie: Jag har redan planerat mitt liv fem år framåt.
Tove: Jag har typ inte planerat mitt liv fem dagar framåt.
Emelie: Det här kom jag på i somras, vad jag ville göra med mitt liv. Då är det bara att köra på. Först vill jag åka utomlands, jag ska resa till alla länder jag vill och det får ta hur lång tid som helst. Sen ska jag starta eget, jag vill grunda en musikfestival, för musik är min passion.
Var det lättare att bli vuxen förr?
Emelie: Lättare ... Man hade inga val.
Tove: Normerna var tydliga, det var jobb och familj. En man skulle ut och jobba, en kvinna skulle man vara hemma med barnen.
Emelie: Man blev vuxen i ganska ung ålder.
Vad är viktigt i livet just nu?
Emelie: Att jag når mina mål.
Oscar: Håller med. Jag har stakat ut min väg.
Tove: Vet inte riktigt. Jag vill ha ganska mycket roligt. Det är det jag tänker på just nu. Och bara njuta av livet.
Hur kommer ni att vara om 20 år?
Oscar: Jag skulle gärna vilja ha några ungar. Men jag ser redan fram emot perioden då de vuxit upp, för det är säkert jobbigt med småungar. Jag vill vara fri och har tänkt att jag ska bo i en buss, resa runt, leva som en hippie. Jag skulle kunna ha en hustru och barn som hänger med på det hela. Jag vet inte hur det skulle gå men det skulle vara nice.
Emelie: Jag vill vara jätteframgångsrik, att min festival ska vara internationell. Jag vill sätta karriären först och jag ska vara där när jag är 40.
Tove: För mig är karriär inte jätteviktigt. Det handlar mer om att ha tid för människorna som finns runt mig. Jag vill ha ett jobb som känns meningsfullt. Jag har svårt att se mig själv utan barn, men man kan såklart inte veta.
Oscar: Det är så typiskt att skaffa två barn, som Svensson. Jag vill ha en enda röra, elva barn, som en italiensk familj. Jag tycker att det skulle vara härligt att ha en massa människor runt mig.
Hur känner du dig nu? Vuxen eller ung?
Oscar: Delvis vuxen.
Emelie: Jag känner mig ung när jag är hemma. I skolan är jag vuxen för där har jag en massa ansvar.
Tove: Jätteolika. Men jag känner mig mer vuxen än som ett barn.