En vanlig morgon på jobbet – kommer trekvart tidigare för att hinna skriva innan telefonen ringer och kollegerna rasslar in. Men i stället för att börja skriva texten känns det nödvändigt att kolla mejlen. Och inte nog med det. Svara också. Det tar bara några minuter! Vad gör väl det, dagen är ju lång? Måste nog kolla en trevlig sajt också och hämta kaffe. Några minuter till har gått och nya mejl kommit. Och de borde ju få svar, speciellt de roligt. De som kräver ett beslut kan vänta. Plötsligt har 45 minuter bara försvunnit. Vad gör man inte för att slippa komma i gång?
Det kallas prokrastination, att medvetet förhala och skjuta upp saker och ting trots att man vet att det kommer surt efter. Det är ett irrationellt beteende men ändå så populärt. Obehaget som det innebär att göra saker i sista minuten, kan få vem som helst att lova att aldrig mer försätta sig i den situationen. Men just det är ett löfte som få kan hålla. Nästa gång blir det sannolikt likadant.
Att prokrastinera är en del av livet och det som gör att vi tänker: Inte nu, men på semestern ska jag måla om, bjuda vännerna på pick-nick och röja vinden.
Varför prokrastinerar vi?
– Jo, vi är impulsiva varelser. Även om vi gör planer för morgondagen, tenderar vi att lägga ner de planerna när morgondagen kommer. Med största sannolikhet har vi bytt ut dem mot nya planer som ger oss mer omedelbar belöning, säger Piers Steel, docent i psykologi, University of Calgary, Kanada.
Det är därför som många ska börja banta i morgon eller deklarerar i sista stund.
För tio år sedan började Piers Steel studera prokrastinering. Han ingår själv i en grupp där nästan alla gör det. 95 procent av akademiker brukar skjuta upp saker regelbundet och 50 procent såg det som ett problem.
Skolelever och studenter är andra som ofta gjort det till vana. Att putsa fönster, bada katten eller rensa ur garderoben är typiskt för den som ska tentaläsa. Fler unga än äldre prokrastinerar och fler män än kvinnor. Vi skjuter oftare upp sånt som är trist, medan de roliga projekten går som en dans. Har grannen en blankare bil än du, kan orsaken vara att han/hon njuter av att putsa bilen, men inte du.
Olika människor förhalar olika saker. En arbetsnarkoman skjuter sällan upp sin deadline men däremot att boka tid hos läkare eller söka hjälp för äktenskapliga problem. Piers studier visade att 42 procent sköt upp att spara pengar och 43 procent att boka tid hos doktorn.
När Piers Steel började sin forskning var ämnet knappt rumsrent. Nu för tiden är han efterfrågad i media och undervisar ekonomstudenter. Han har skapat en ekvation och räknat ut att 15 onödiga minuter som läggs på e-post varje dag innebär en förlust för den amerikanska ekonomin på 50 miljarder dollar (cirka 400 miljarder kronor) varje år.
I dag är summan ännu högre. Att göra saker i elfte timmen breder ut sig.
– För 30 år sedan var det bara fem procent som svarade att prokrastinerade kroniskt. I dag är det nästan 25 procent som gör det, säger Piers Steel, som intervjuat tusentals personer och gått igenom det mesta av vetenskaplig litteratur i ämnet.
Det är vanligare att vi skjuter upp långsiktiga projekt, där belöningen ligger långt fram i tiden. Hellre en fågel i handen än tio i skogen, alltså. Ju fler beslut en sak kräver, desto närmre riskzonen hamnar det.
Vad är skillnaden mellan att prokrastinera normalt och sjukligt?
– Det är bara en gradskillnad. Ingen prokrastination är bra för oss. Olater har vi alla, men det blir patologiskt när det handlar om riktigt viktiga saker, som cancerbehandling, eller om det blir så vanligt att du inte får något ur händerna.
I värsta fall kan förhalande alltså leda rakt i fördärvet men lika väl kan den som skjuter upp uppgifter vara effektiv när den väl har kommer igång.
Vad vinner man på att sluta?
– Människor som prokrastinerar har sämre hälsa, har sämre ekonomi och är mindre lyckliga. Och somliga hamnar i andlig knipa, då tänker jag på dem som skjuter upp sina religiösa plikter.
Finns det viktiga saker i livet som vi aldrig skjuter upp?
– Nej, säger Piers Steel, som har några råd till den som vill sluta förhala sitt liv:
Energi. Undvik trötthet, sov, motionera och ät ordentligt. Trötthet är det främsta skälet till att studenter skjuter upp saker och ting.