– Hjärnan är formbar, vi kan påverka den genom olika typer av yttre stimulans. När vi dansar, tittar på bilder, målar och lyssnar på musik bildas nya förbindelser i hjärnan som är bra för minnet och våra förmågor, säger Gunnar Bjursell.
Gunnar Bjursell är föreståndare för Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet. Han är professor i molekylärbiologi men har på senare år funderat mycket över miljöfaktorernas betydelse för hälsan, särskilt hjärnans roll för att hålla oss friska.
– Det häftiga är att vi kan påverka vår hjärna, förr trodde man att vi föds med ett visst antal hjärnceller som blir färre med åren. I dag vet man att det bildas nya celler med nya sinnesintryck, säger Gunnar Bjursell.
Att hävda att kultur är bra för hälsan är alltså inget flum, det finns numera en mängd forskning som bevisar att det påverkar hjärnans belöningssystem och till och med kan skjuta upp åldersdemens.
Här i Sverige pågår försök med kultur på recept. Det är primärvården i Helsingborg och Umeå som erbjuder deltagande i kulturaktiviteter som komplement till annan behandling och rehabilitering för personer som har depression, lider av stress, smärta och ångest. Idén är att nya intryck i ett socialt sammanhang främjar tillfrisknandet.
När läkare skriver ut kultur på recept ska dosen individanpassas, poängterar Gunnar Bjursell.
– Många långtidssjukskrivna orkar inte ta till sig terapi eller gå i behandling. Att börja sjunga i kör, lyssna på en konsert, sticka, arbeta i lera och spela teater är lättare. Det är inte ett lika stort steg att ta och man kan välja det som passar en bäst, säger Gunnar Bjursell.
I en undersökning i norra Sverige testades vad som händer om anställda får kulturell stimulans på arbetstid. Fyra olika företag erbjöds konserter, teater och film på jobbet en gång i veckan i tre månader. De emotionella effekterna, såsom glädje, pigghet och trötthet mättes. De som deltagit i interaktiva inslag, alltså när publiken fick vara med och göra saker på scen och medverka, var mycket piggare och gladare än de som tittat på film. Även blodkoncentrationen av en del stressrelaterade ämnen mättes. De personer som uppskattade kulturinslagen mest, hade minst stresspåslag.
I Storbritannien och USA har man undersökt våra känslor och belöningssystem och sett att vår hjärna reagerar positivt på beröring, konst och musik. Det är positiva effekter som kan användas både preventivt och terapeutiskt. Med kultur och kulturellt skapande kan man alltså både förebygga och bota.