Jacke Engblom: "Jag vill få människor att fundera"
Allting började egentligen med hustrun Karins leopardmönstrade haremsbyxor. De såg så sköna ut, så en dag drog Jacke Engblom på sig dem när han lodade runt hemma.
– Och när jag gick förbi spegeln såg jag vad fin jag var. Det var en unik upplevelse. Att känna sig snygg eller stilig, jodå, men att få känna sig fin ... det är jäkligt icke-maskulint.
Så Jacke Engblom kände att han ville fortsätta glänta på den där dörren. Han började lite light med att ha kjol under semestern.
– Som en harmlös sommarpappa sådär. Så att det nästan kunde tas för en sarong, säger han och skrattar.
Det var fyra år sedan. Nu sitter Jacke Engblom tillbakalutad vid ett av kaféborden i Gotlandsparken. Han bär en svart kjol från Lindex. En bra baskjol, säger han. Till den har han en grå T-shirt och en jeansjacka med nitar och leopardmönstrad krage. Runt halsen hänger en regnbågsfärgad pärlplatte-enhörning som han gjort själv.
– Jag har väl kjol en dag i veckan ungefär. Övriga dagar tajts eller haremsbyxor. Jag kommer aldrig att ta på mig jeans eller chinos igen, det är ju tortyr!
– Dessutom har jag ju jäkligt snygga ben!
Jacke Engblom har börjat hitta sin stil och väljer kläder med omsorg. Han gillar kombinationen mjukt och hårt; att blanda feminint och maskulint. Kjolen får gärna vara rätt diskret, men han skulle också kunna tänka sig något ”fräsigt mönster, lite 80-/90 tal sådär”. Totalt har han tre-fyra kjolar. Fast egentligen är de Karins.
– Hon tycker att det är kul att jag lånar hennes kläder och bryter könsnormer. Men hon har knorrat lite och sagt att jag borde köpa mina egna kjolar, för jag töjer ut hennes. Och ja ... det har hon ju rätt i.
Snyggt och skönt, alltså – men det är inte bara därför som Jacke Engblom väljer att dra på sig en kjol emellanåt. Minst lika mycket är det ett ställningstagande. Han är van vid att tänka på och tala om könsroller och alla de negativa konsekvenser som djupt rotade manlighetsnormer för med sig.
– Män som är fast i hypermaskulina normer mår ofta skit, vilket tar sig uttryck i våld mot en själv och andra. Och de traditionellt könskodade kläderna låser oss mycket vid könsrollerna. Om att dra på sig en kjol kan vara en del av att förändra maskulinitetsnormer är det jättebra. Kläder är viktiga och ett enkelt sätt att uttrycka sig på. Jag vill få människor att fundera.
Reaktionerna då?
– Bögjävel har jag fått höra någon enstaka gång. Men annars inget negativt. Men jag är ju en straight snubbe med ett visst fysiskt kapital, så jag riskerar nog inte så mycket.
I stället, konstaterar han, får han betydligt fler positiva kommentarer än när han bär typiska manliga kläder. Främst från kvinnor – såklart, lägger han till med ett skratt. Men det händer ibland att andra män ger beröm.
– Fast alltid i smyg, de drar en lite åt sidan och säger att det där var coola kläder. Annars ger ju vi män nästan aldrig varandra beröm för kläder.
Han tycker själv att fler killar borde våga testa kjol.
– Det är jäkligt skönt. Fast om du har tänkt att gå långt en sommardag är talk mellan låren ett bra råd ...
Solstickan Malmberg: "Jag känner mig som jag i kjol"
Solstickan Malmberg har kollat på kjolar sedan han var tio år. De såg ju både fina och bekväma ut. Men det var först för ett år sedan som han vågade ta steget. Sedan dess har han haft kjol på sig mer eller mindre jämt – senaste gången han hade byxor var i juli.
– Det är faktiskt ingen som reagerat särskilt mycket och de som har gjort det har nästan enbart sagt positiva saker. Vi har ju ett helt annat åsiktsklimat i dag än för femton år sedan och folk börjar allt mer acceptera de som inte följer normerna.
Inga negativa kommentarer alls?
– Nja. Snarare lite blickar. Men det är bara att ignorera.
Han skrattar till.
– Jag har färgat håret grönt i över tio år och innan det blått och svart så jag är van.
Att grönt är Solstickan Malmbergs favoritfärg är rätt uppenbart. När vi träffar honom i Stadsträdgården går hela outfitten i olika gröna nyanser: hooden, tröjan, kjolen och väskan. Den långa kjolen fyndade han häromdagen för tio kronor i second hand-butiken där han jobbar. En ganska typisk Solstickan-kjol, säger han. Han gillar långa, enkla kjolar och därhemma i garderoben ligger tolv-tretton kjolar till i liknande stil. Även om några är inhandlade på second hand är majoriteten köpta på damavdelningen i olika butiker. Sedan syr oftast Solstickan Malmberg in eller om dem en aning.
– Fickor brukar jag sy till, för det är bra att ha. Och egentligen vore det ju jättelätt att sy en kjol själv, så det har jag tänkt börja göra.
Och så drömmer han om att starta en klädbutik där den enda indelningen är vuxen och barn. För vad är poängen med att killar ska ha en viss typ av plagg och tjejer en annan? undrar han.
– Jag har aldrig förstått varför man ska dela upp kläder. Men så har jag också umgåtts mycket i kretsar som är icke-normativa, och jag har aldrig sett mig själv som någon stereotypisk machoperson precis.
Solstickan Malmberg känner en annan kille som brukar bära kjol, och har en kompis som funderar på att börja. Han tror att gemene man behöver lite tid på sig att vänja sig vid att killar har kjol – men att det sedan inte kommer att upplevas som konstigt.
– Jag tror att det kommer att bli vanligare att killar har kjol. Det viktigaste är att människor kan ha på sig de plagg de vill och bli accepterade för det. Jag känner mig som jag i kjol.
Solstickan Malmberg dansar mycket lindy hop och hans bästa kjolminne är från en träning när han precis vågat börja använda kjol. Tjejen han dansade med märkte först i slutet av kvällen att det var kjol han bar, och inte byxor.
– Det kändes jättebra. Det blev så naturligt på nåt sätt.
När jag frågar om han kommit på något negativt med att ha kjol tänker han efter en kort stund. Sedan skrattar han.
– Nej, bara att det är skönt. Man slipper pungsvett!