– Det finns en föreställning om att det är medfött. Antingen kan man räkna eller inte. Men ingen skulle säga att ordklasser är något vi bara har i oss, säger Marcus Lindskog, forskare i psykologi med fascination för siffror och människans matematiska möjligheter.
I sin forskning försöker han bland annat närma sig svaret på frågan varför vissa personer blir väldigt bra på matematik samtidigt som andra känner starka olustkänslor när de ställs inför matteproblem. Och varför kan människan över huvud taget räkna, till skillnad från andra djur?
– Att kommunicera med språk har en evolutionär poäng som behövs för att kunna samarbeta inom en grupp. Men att lösa integraler ger ingen evolutionär fördel, så hur kommer det sig att vi har den förmågan? undrar Marcus Lindskog.
Tidigare har han undersökt hur vuxna använder siffror i vardagliga bedömningar. Nu arbetar han även med "ursprunget" och studerar de allra minsta och deras numeriska förmågor. Hemmaplan är institutionen för psykologi och Uppsala barn- och babylab på nybyggda campus Blåsenhus.
Dagen för intervjun sitter ettåriga Hugo Munkhammar framför en skärm inne på labbet. En kamera mäter hans ögonrörelser när korta videosekvenser med bollar och prickar spelas upp. Hugo är ett av många barn som bidrar till insamlingen av data till projektet "Spädbarns sinne för nummer".
– Vi kan fråga vuxna vad de ser men det kan vi inte göra med barn. Därför använder vi den här metoden. Ny teknik öppnar upp för nya frågeställningar. Kan man till exempel träna den matematiska förmågan redan i spädbarnsåldern, säger Marcus Lindskog samtidigt som Hugo intresserat följer cirklarnas rörelser på skärmen.
Redan som nyfödda kan vi människor uppfatta förändringar i antal, vilket ögonrörelsekameran kan registrera. Den förmågan hänger ihop med hur vi lite senare i livet klarar av huvudräkning. Det är den kopplingen Marcus Lindskog är intresserad av.
Det grundläggande approximativa nummersystemet, ANS, gör att vi och andra djur kan uppfatta antal utan att behöva symboler. Vi kan exempelvis förstå att en samling med fyra äpplen är fyra till antalet utan att behöva symbolen "4". Vi kan också se skillnad på en hög med tre respektive fem kulor.
– Ju bättre man är på att se skillnader desto bättre är man på räknesätten. Däremot är barn med kraftig nedsättning i ANS överrepresenterade bland barn med dyskalkyli, alltså barn med räknesvårigheter, säger Marcus Lindskog, som också förklarar att matteångest kan träda in väldigt tidigt i en människas liv.
– Den är som starkast i högstadieåldern. Hög matteångest tidigt begränsar livet för den som drabbas. Man väljer exempelvis bort vissa utbildningar vilket ger färre karriärsmöjligheter.
Begränsade valmöjligheter är dock inget som Marcus Lindskog verkar ha drabbats av. Tvärtom prövade han flera olika yrkesroller innan han hamnade på forskarstolen. Han har jobbat som gymnasielärare, som tränare på ett idrottsgymnasium och som coach för pistolskyttar. Det senare var en seriös satsning och enligt honom själv tog det lång tid innan han kunde släppa skyttet.
– Ska man vara kvar inom forskningen på lång sikt har man inte riktigt plats för någonting annat. Det är ganska högt tempo i arbetet och man måste hålla tempot uppe i publikationerna.
Har du hittat rätt nu?
– Kopplingen mellan vuxna och barn inom kognitionspsykologin är något som intresserar mig. Det här är en oerhört spännande miljö att vara i. Jag har alltid varit väldigt nyfiken men hade inte insett att man kan göra en karriär av det. Det finns något lustfyllt i att lösa ett problem och få tänka på vilka frågor man vill. Jag fick möjlighet att doktorera och under den tiden kände jag att jag ville försöka hitta vägar till att fortsätta forska.
Det är få ämnen i den svenska skolan som hanteras med så starka känslor som matematik och många uppfattar att det är ett ämne som är svårt att lära sig. Vi hör talas om larmrapporter och PISA-undersökningar med sjunkande resultat, även om den senaste innebar ett trendbrott.
– Det kan vara lite långsökt, men ibland upplever jag att känslorna tar över debatten. Vi vill veta hur det verkligen fungerar så att det emotionella kan lämnas utanför samtalet. Förhoppningsvis kan vi berätta hur det går till när barn lär sig. I så fall skulle vår forskning långsiktigt kunna påverka hur undervisningen utformas en bit upp i skolsystemet, förklarar Marcus Lindskog.
Varför behöver vi egentligen kunna matte?
– Det beror på vilken typ av samhälle vi bor i. Det finns folkgrupper i Amazonas som inte har några matematiska symboler alls och där är det kanske inte nödvändigt. Men jag tror, som det ser ut i västvärlden i dag, att det är svårt att klara sig på ett smidigt sätt utan basförmågor, säger Marcus Lindskog och ger ett par exempel:
– När du ska tolka information från en läkare och förstå eventuella risker med en behandling. Eller när du tar sms-lån. Utan grundläggande sifferfärdigheter riskerar du att fatta dåliga beslut i vardagen.
Nästa forskare vi ska möta är språkvetaren Mikael Kalm, som forskar om infinitivmärket att.
Vad vill du fråga honom?
– Utifrån ditt historiska perspektiv på språkets utveckling, vad ser du som den viktigaste insikten att förmedla till oss icke-språkvetare för att vi ska kunna använd språket så bra och effektivt som möjligt när vi kommunicerar med varandra i nutid?