– Våra resultat hittills talar för att över två tredjedelar av patienter med aggressiv multipel skleros som behandlas med cellgifter i kombination med en transplantation av blodstamceller blir varaktigt sjukdomsfria. Om det görs tidigt i sjukdomsförloppet kan man dessutom förhindra bestående men, säger överläkare Joachim Burman vid Akademiska sjukhusets neurologklinik.

Årligen insjuknar cirka 1 000 personer i Sverige i multipel skleros, men av dem behandlas de flesta med andra läkemedel och bara någon procent med en blodstamcellstransplantation.

– Även om en blodstamcellstransplantation bara lämpar sig för patienter med aggressiv, skovis förlöpande multipel skleros borde denna behandlingsmöjlighet övervägas för långt fler än i dag. Det ligger också i linje med Socialstyrelsens nya rekommendationer för behandling av ms, säger Joachim Burman.

Hälften av blodstamcellstransplantationerna vid ms har gjorts i Uppsala, en fjärdedel i Lund och resten vid andra universitetssjukhus. Enligt Joachim Burman kan det finnas flera skäl till att det har gått litet trögt att sprida behandlingen över landet, till exempel för att den uppfattas som både riskfyll och dyr.

– Det mesta talar för att en blodstamcellstransplantation innebär jämförbara risker med till exempel ett höftledsbyte eller en fetmaoperation. I Sverige har vi ännu inte haft några dödsfall i anslutning till behandlingen och väldigt få allvarliga biverkningar. Och kostnaden på cirka en halv miljon kronor är på några års sikt lägre än för bromsmedicinering mot ms, säger Joachim Burman.

Nyligen fick hans forskargrupp vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet 3,4 miljoner kronor i anslag av Svenska Läkaresällskapet för att under fyra år detaljstudera effekt och säkerhet av transplantationer med patientens egna blodstamceller vid ms.

Men redan i nästa år kommer de första resultaten av en internationell forskningsstudie, som Akademiska sjukhuset medverkar i. Den omfattar 110 ms-patienter som med slumpens hjälp fördelades på att antingen behandlas med vanliga bromsmediciner eller med en blodstamcellstransplantation.

– Jag känner mig rätt övertygad om att resultaten kommer att visa att patienterna som fick en blodstamcellstransplantation fick bättre funktionsförmåga och högre livskvalitet än patienterna som medicinerat, säger Joachim Burman.