Nu ställs ett nytt planförslag ut. Men något samråd av det slag som ägde rum 2009 planeras inte. I stället förefaller det som om Moderaterna och Socialdemokraterna tänker driva igenom byggplanerna i sitt förnyade och delvis förändrade skick.
Till dessa två partier sällade sig vid förra veckans möte i byggnadsnämnden också Kristdemokraterna, medan samtliga övriga partier hade starka invändningar mot förslaget.
Någon enighet lär alltså inte uppstå. Även om också kritikerna medger att förslaget förbättrats i förhållande till det som lades fram 2009 så kvarstår två viktiga frågor.
Den första gäller parken. Var och en som rör sig i Uppsala dessa tidiga vårdagar märker vilken betydelse som rejält tilltagna parker har för livskvaliteten i tättbebyggda och centralt belägna stadsdelar.
Seminarieområdet ligger i en del av staden som förtätats kraftigt de senaste åren. Också i denna del av Uppsala kommer de boende att efterfråga en park som kan användas på samma sätt som de parker som finns på andra håll.
Men stora delar av bebyggelsen föreslås alltjämt placeras så att risken är stor att det som blir kvar av Seminarieparken kommer att hamna i en gråzon mellan offentligt och privat och inte uppfattas som en parkyta som är öppen för allmänheten. Det vore bättre att koncentrera bebyggelsen till en del av kvarteret och därmed låta parkytan vara öppnare och mer lättillgänglig.
Den andra frågan gäller det respektavstånd som alltid behövs för upplevelsen av en byggnad med speciella historiska och estetiska värden. Seminariet är avgjort en byggnad som kräver rymd omkring sig.
Men i planförslaget ska de hus som ligger närmast bli sju våningar höga. Vad betyder det för upplevelsen av Seminariet?
Det avgörande för byggnadsnämndens majoritet tycks ha varit att antalet lägenheter ska bli ungefär detsamma i det nya förslaget som i det gamla – 250 stycken. Bostäderna behövs naturligtvis. Och förtätning av den befintliga staden är i grunden en riktig idé.
Men Seminariekvarteret är inte vilket kvarter som helst utan har möjligheter som inget annat kvarter i denna del av Uppsala att utvecklas till just ett sådant andhämtningsområde som också behövs i en förtätad stad. Det nya planförslaget är bättre än det gamla men bör inte få bli sista ordet.