Värna yttrandefriheten

Yttrandefriheten och pressfriheten ogillas av diktatorer och andra som har ett intresse att verka i det fördolda. Det spelar ingen roll om det är politiker, höga militärer, religiösa ledare, kriminella eller väpnade grupper som verkar för att kränka vår rätt till yttrande- och pressfrihet. I grund och botten har de alla samma skäl för sitt handlande. De vill minska allmänhetens insyn och därmed öka sin egen handlingsfrihet.

Foto: Scanpix

Uppsala2011-12-23 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Finns inte möjligheten att visa eller påtala att medborgares rättigheter kränks kan övergreppen fortgå i tysthet. I synnerhet då samhällets alla andra skyddsmekanismer som fria och oberoende domstolar tagits bort eller mest utgör ett spel för gallerierna. Det fria ordet utgör garanten för att alla våra grundläggande mänskliga och civila rättigheter ska respekteras, vare sig det handlar om rätten att inte bli torterad, rätten till en rättvis rättegång, rätten till ett privat- eller familjeliv.

Den som har ett intresse att kränka individers rättigheter gör därför bäst i att börja med att begränsa det fria ordet genom att skrämma, hota eller döda fram tystnaden. Det är också en väl beprövad metod. Journalister är inte ensamma om att bli utsatta för denna typ av kränkningar.
Aktivister av alla slag kan räkna med att råka ut för liknande behandling. Men journalister är särskilt utsatta av den enkla anledningen att de har en privilegierad ställning för at få ut ett visst trovärdigt budskap.
Ett inslag i en nyhetssändning på tv har nästan alltid större genomslagskraft än vad en video på en webbsida kan få. Det vet de som granskas precis som det vet att ett angrepp på en journalist av samma skäl kan få större skrämselverkan.

Varje år fängslas, dödas eller hotas journalister av den enkla anledningen att de försöker göra sitt jobb. De två svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson som i onsdags dömdes för terrorbrott och olaga inresa i den etiopiska Ogadenprovinsen är långt från ensamma.
Enligt Reportrar utan gränsers årliga sammanställning arresterades 1 044 reportrar under 2011. 66 journalister dödades, 71 kidnappades, 73 flydde från sitt land och 1 959 reportrar misshandlades eller hotades.

Även i Sverige hotas journalister varje år för att de avslöjar oegentligheter i det stora eller lilla formatet.
Det rör sig om allt från rena hot och kränkande benämningar, till utstuderade skrämseltekniker som hemadresser vilka läggs ut på nätet eller tvetydiga referenser till reportrarnas barn.
Alla metoder syftar dock till att få röster att tystna. Att minska insynen i viss verksamhet. Att öka handlingsutrymmet för dem som väljer att hota. Det bör ingen av oss acceptera. För det handlar inte bara om ett hot mot en journalist. I längden handlar det om att upprätthålla garanterna – yttrandefriheten och pressfriheten – för alla de grundläggande rättigheter och friheter som vi tar för givna.

Läs mer om