I sina attacker mot Jan Björklund och Folkpartiets skolpolitik har Miljöpartiets Maria Wetterstrand gjort ett stort nummer av att det inte finns någon pedagogisk forskning som visar att tidigare betyg skulle gynna elever som i dag uppvisar svaga resultat. Wetterstrand verkar i ”forskningen” mest ha hittat stöd för att mer av skolans mest kritiserade inslag skulle leda till framgång.
Jan Björklund har inte haft några problem att bemöta kritiken. Och inte lär han få det svårare nu. I går offentliggjordes nämligen Anna Sjögrens rapport Betygsatta barn - spelar det någon roll i längden?. Och resultaten är sådana att Maria Wetterstrand får det svårt att driva sin linje samtidigt som hon hänvisar till vetenskapliga studier.
Fram till slutet av 60-talet delades betyg ut även i låg- och mellanstadiet. Under 70-talet avskaffades dessa betyg successivt ute i kommunerna. Anna Sjögren, verksam vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau), har utgått från detta i sin rapport. Hon har jämfört hur det gick på lång sikt för de barn födda mellan 1954 och 1974 som fick respektive inte fick betyg i tidiga årskurser. Resultatet är talande.
"Avskaffandet av betygen i grundskolans låg- och mellanstadium under sjuttiotalet fick signifikanta långsiktiga konsekvenser för en del av de barn som därmed inte fick betyg. Resultaten av analysen tyder på att betygsfriheten i genomsnitt missgynnade flickors utbildningslängd ... andelen som inte gick gymnasiet ökade med 8-16 procent ... För pojkar går effekterna av betyg i olika riktning beroende på familjebakgrund ... Bland de lågutbildades söner ökade andelen som inte gick gymnasiet med 7-10 procent. De högutbildades söner genomgick däremot universitetsstudier i högre utsträckning och fick dessutom högre inkomster som vuxna när betygen togs bort i låg- och mellanstadiet”, skriver Sjögren. Hon konstaterar sedan att ”Betygsfriheten gynnade alltså inte de svaga grupper som reformförespråkarna hävdade, tvärtom”.
Nu är visserligen Anna Sjögren nationalekonom och inte pedagog. Och Ifau sysslar med ekonomisk forskning, inte pedagogisk forskning. Men det gör inte resultaten i Sjögrens rapport mindre verkliga - eller viktiga.
Om syftet med skolpolitiken är att alla elever, oavsett bakgrund, ska ges samma chanser måste studien från Ifau tas på allvar. Visserligen säger resultaten inte varför utvecklingen blev som den blev. Men en inte alltför vågad gissning är förstås att kraven blev otydligare utan betyg. Och utan tydliga förväntningar från skolan blev stödet och uppbackningen hemifrån viktigare, vilket gynnade elever med högutbildade föräldrar.
Den logiska slutsatsen av detta borde vara att regeringen gör rätt som återinför betyg från årskurs 6. Just det som Miljöpartiet så häftigt har motsatt sig, hela tiden med hänvisning till forskning. Ändrar Maria Wetterstrand uppfattning nu? Eller är vetenskaplighet bara viktigt så länge det stödjer de egna åsikterna?