”Vi erbjuder utmärkt läxhjälp av erfarna pedagoger. Nöjdhetsgaranti!” ”Läxhjälp som ger resultat!” ”Läxhjälp och privatlärare med dubbla garantier.” ”Plugga smartare med vår läxhjälp!”
Att googla på ordet läxhjälp är lätt omskakande. Marknadsföringen från en rätt okänd men snabbt växande jätteindustri väller ut från skärmen. Till exempel har My Academy Sweden enligt Aftonbladet ökat sin omsättning med 1 900 procent på fyra år och har nu 2 500 anställda. 1 800 kronor i månaden kostar det att få hjälp – en gång i veckan. För en (1) grundskoleelev.
Företagen lovar runt. Studie-intensiven, till exempel, påstår att de ”hjälper flest elever i Sverige”. De flesta trodde nog att det var skolan som gjorde det…
Det är inte konstigt att Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet båda är kritiska till rutavdrag för läxhjälp i hemmet – som dessutom föreslagits utvidgas till att gälla även gymnasieelever. Förslaget kom i alliansens höstbudget. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet är emot, medan alliansen tros få igenom förslaget med hjälp av Sverigedemokraterna.
Lärarorganisationerna pekar på att det finns ideella organisationer som ger gratis läxhjälp. Socialdemokraterna föreslog i sin skuggbudget 110 miljoner kronor till läxhjälp på fritids. Men räcker de ideella till? Och går alla på fritids?
Tomas Tobé (M), ordförande i utbildningsutskottet, försvarar alliansens förslag med att ”det finns många familjer som verkligen vill ge det bästa stödet till sina barn”. Jodå, det har han sannerligen rätt i. Men merparten av familjerna kan ju bara drömma om läxhjälp. De som kanske skulle behöva stödet mest har nämligen i regel inte råd – ens med hjälp av rutavdrag.
Det finns förvisso orättvisor som är svåra att komma åt. Detta med läxhjälp är inte en sådan. Ironin blir därför särskilt stor när man vidtar åtgärder för att i stället öka orättvisorna.
För det var väl inte så här det var tänkt med alliansens skattesänkningar – att de som fått större skattelättnader skulle kunna anlita privatlärare, för att skolan inte har resurser att fungera som den borde. Med rutavdrag går dessutom ännu mer skattelättnader till dem som redan har resurser att se till att de egna barnen får den utrbildning och de livschanser som alla borde garanteras i ett modernt och jämlikt samhälle.
Slutligen återstår en fråga som konstigt nog inte diskuteras i sammanhanget, nämligen varför läxhjälp över huvud taget har blivit en jätteindustri, och så nödvändig att både alliansen och S tycker att stora skattepengar ska läggas på den. På till exempel 60-talet var läxor i regel lika med repetition eller fördjupning av något eleverna redan gått igenom i klassrummet. I dag upplever många föräldrar att en stor del av det viktiga skolarbetet förväntas göras i hemmet, och de känner ofta att de inte räcker till för uppgiften – vare sig det gäller kunskaper eller ork. Detta är ett systemfel.
Så: Självklart nej till rutavdrag för läxhjälp. Och så över till nästa fråga: Varför behövs så mycket läxhjälp nu för tiden?