Tecknen på Sveriges återhämtning från finanskrisen börjar bli många. Varje vecka rapporteras nya siffror som pekar på en allt brantare uppåtkurva. Samtidigt är omvärlden mer orolig än någonsin och Sveriges tillväxt riskerar snart att slå i taket om inte ekonomin stabiliseras i euroområdet.
I maj registrerades 25 000 nya personbilar i Sverige, meddelade Bil Sweden i veckan som gick. Det är 37 procent fler än samma månad i fjol. Vilket i och för sig var den absoluta bottenmånaden. I modern tid har det inte sålts färre bilar i Sverige än just i maj 2009. Men majförsäljningen innebar ändå en ökning för sjätte månaden i rad.
Bilförsäljning är en viktig konjunkturindikator då man vet att bilbranschen drar med sig en rad företag i andra branscher, inte bara underleverantörer. Det är också en tydlig signal om hushållens agerande. Bilköpet är den största affären näst efter boendet och görs när omständigheterna känns trygga, när man sitter säkert på jobbet och har långsiktig kontroll över utgifterna.
Hushållens och företagens ekonomiska utsikter stärktes ganska dramatiskt i maj, enligt Konjunkturinstitutets (KI:s) indikatorer. Så vitt skilda branscher som handel, bygg och anläggning och tillverkningsindustri ligger nu över det historiska genomsnittet efter att för bara ett år sedan ha befunnit sig i den djupaste av dalar.
I dagarna visar också SCB:s nationalräkenskaper att BNP steg med 3,0 procent för årets första kvartal, dubbelt så mycket som förväntade 1,5 procent. I juni kommer KI med en ny prognos för 2010 och en kraftig uppjustering är att vänta.
Ändå skär inte Anders Borg upp tårtan på Finansdepartementet. Han befinner sig för tillfället i Luxemburg med de övriga finansministrarna i EU. Presidenten Herman van Rompuy har kallat till ett krismöte och naturligtvis står den skakiga ekonomin, i synnerhet i Grekland, på agendan.
Till en början slog finanskrisen hårt och skoningslöst mot ett litet och exportberoende land som Sverige. Men vändningen kom betydligt snabbare än förväntat, eftersom de statsfinansiella förutsättningarna var så goda. Sedan 1990-talskrisen har Sverige haft ordning på budgeten, med överskottsmål och utgiftstak. Men för en fortsatt tillväxt är vi i hög grad beroende av omvärlden, vi är som sagt ett litet och exportberoende land.
Den nuvarande tillväxten drivs till stor del av inhemsk efterfrågan. Processen kan liknas vid ett slutet kärl där innehållet så småningom blir skämt om inte nytt syre tillförs. Och det är exporten som är syret. I längden hjälper det inte hur mycket bilar, elektronik och rot-jobb vi än köper. Om inte andra följer efter kommer återhämtningen att stagnera.
Om hela Europa hade följt Sveriges ekonomiska exempel hade högkonjunkturen snart varit här. Det hade till och med varit risk för överhettning och Riksbanken hade agerat med styrräntan för länge sedan. Nu dras vi i stället med en fortsatt hög arbetslöshet. En allt starkare krona gör det heller inte lättare för industrin.
Utvecklingen innebär dock att Sverige kan stärka sin roll inom EU. Anders Borg rankas högt av finansministrarna och är en person man lyssnar på i Bryssel. Där får han personifiera ”en lyckad hantering av finanskrisen”. Och den har verkligen lyckats, kan man nu konstatera. Vad gäller de solida statsfinanserna bör han klädsamt dela äran med en handfull företrädare.
När andra har nog med sitt ökar chansen att Sverige kan vara med och styra utvecklingen. Det goda ekonomiska ryktet kan ge positiva effekter även på andra områden. När det gäller den akuta krisen i Sydeuropa är vi till största delen åskådare, eftersom vi står utanför EMU. Men om Sverige till exempel skulle få en starkare röst i jordbruks- och fiskepolitiken är det en utveckling som gynnar hela unionen.
Miljö- och klimatarbetet är ett annat område där det är bra om Sveriges inflytande ökar. Och kanske kan kommissionären Cecilia Malmström få mer gehör får Sveriges syn på migrationsfrågor? Det gäller att passa på. Det som gynnar EU gynnar också Sverige, och tvärtom. Efter finanskrisen känns det traditionella svenska EU-motståndet alltmer som en historisk parentes.