”Bromsa handeln med vår personliga integritet” skriver ledande kristdemokrater på DN Debatt (13/8) med anledning av Dagens Nyheters avslöjande om myndigheter som säljer personuppgifter till privata företag. Transportstyrelsen, CSN, Bolagsverket och Skatteverket är bara några av myndigheterna som säljer personuppgifter utan tillåtelse från medborgarna. På hemsidan ”statenspersonadressregister.se” kan företag köpa uppgifter från Skatteverket till självkostnadspris så att det täcker myndighetens kostnader för registret. Andra myndigheter är inte lika ödmjuka. Transportstyrelsen tjänar 30 miljoner kronor varje år på försäljningen av personliga uppgifter.
Den svenska offentlighetsprincipen ger allmänheten tillgång till offentliga handlingar. Men det är oförsvarligt att statliga myndigheter satt i system att sälja vidare insamlade personuppgifter, även om det råkar handla om ofarliga reklamutskick. Statliga myndigheter ska inte behöva bedriva kommersiell verksamhet för att finansiera sitt arbete. Det är även en fråga om medborgarens tillit till statens myndigheter. Uppgifter ska inte säljas vidare utan vare sig tillåtelse eller vetskap.
Kristdemokraternas förslag för att stärka den personliga integriteten är ett välkommet inslag i debatten. Företrädare för partiet vill att den personliga integriteten grundlagsskyddas. Frågan är vilken effekt det egentligen skulle få. Intrång i den personliga integriteten är nämligen redan förbjudet i Regeringsformen. Det som är mer relevant i Kristdemokraternas utspel om integritet är förslaget att Lagrådet ska granska nya lagar från ett integritetsperspektiv. Vidare vill partiet även omvandla Datainspektionen till en Integritetsombudsman. Det är bra. Det behövs statliga instanser för att kontrollera och sätta stopp för myndigheter eller lagar som kränker den personliga integriteten.
Anmärkningsvärt är dock att Kristdemokraterna väljer att undvika en annan relevant fråga där statens handlade kommer i konflikt med den personliga integriteten. I kriget mot terrorismen har övervakning blivit en del av vardagen i västvärlden. I Sverige har Riksdagen bland annat lagstiftat om FRA-lagen och Dataskyddsdirektivet, lagar som är ett statligt intrång i det privata livet enligt kritiker. Ska man värna om den personliga integriteten måste man även problematisera statens intrång i privatlivet. Hot från grupper eller individer ska givetvis förhindras innan något sker – men det måste finnas en rimlig gräns.
Datainspektionen ska granska huruvida myndigheterna agerat i enlighet med lagen när de säljer personuppgifter. Bra så, men visar det sig att myndigheterna agerat i enlighet med lagen så måste det ske en förändring av lagstiftningen. Staten ska inte sälja personliga uppgifter för kommersiellt bruk.