När läxhjälp blev obligatoriskt i de norska skolorna så blev skolan mindre likvärdig än tidigare. Generellt sett blev resultaten visserligen något bättre i förhållande till tiden före reformen. Men samtidigt blev skillnaderna mellan elevernas resultat större.
Svenska Dagbladets nyhet i går överraskar säkert många. Men det finns en fullt logisk förklaring, eller rättare sagt två. Den ena är att läxhjälpen erbjöds alla, eftersom man inte ville peka ut elever med särskilt stora behov. Det ledde till att alla eller nästan alla elever gick på läxhjälp, vilket naturligtvis innebar att situationen blev precis densamma som på de vanliga lektionerna. De som verkligen behövde hjälp fick inte mer hjälp än tidigare eftersom så många skulle dela på den.
Den andra förklaringen är att personalen sällan var särskilt välutbildad för uppgiften. Det hade blivit för dyrt att ha riktiga pedagoger anställda. Lägger man samma dessa två förklaringar så kan man konstatera att läxhjälpen helt enkelt tycks ha blivit en extra stimulans för de elever som redan klarade sig bra, men tillförde ytterst lite för de andra. Den välmenta reformen blev ett slag i luften.
Nu tävlar partierna i Sverige om att vara mest för läxhjälp till flest elever. De borde alla stanna upp och tänka efter vad de egentligen föreslår och vill. Allianspartierna bör naturligtvis riva upp det ogenomtänkta beslutet att införa möjlighet till Rut-avdrag för läxhjälp. Det är uppenbart att detta stöd bara kan komma de elever till del som har familjer med en sådan ekonomi att Rut-avdrag alls kan bli aktuellt. Men samtliga partier bör tänka igenom vad läxor och läxhjälp syftar till.
Det finns rimliga argument för att ha läxor som en del i skolarbetet. Det ger en möjlighet till repetition och förstärkning av sådant som läraren gått igenom och kan göra att eleverna lär sig att ta eget ansvar.
Men det är också rimligt att hävda skolarbetet i sina huvuddrag bör utföras i skolan. Det är dessvärre mycket vanligt att läxor inte utnyttjas för repetition utan tvärtom blir en sorts extrakurs utöver det som läraren gått igenom på lektionerna.
Om viktiga delar av kursinnehållet förvandlas till läxuppgifter – eller ”forskning” på egen hand – så blir naturligtvis resultatet att de elever som har anhöriga som själva har tid och kunskaper att engagera sig i läxuppgifterna lär sig också denna del av kursen bra – medan många andra elever inte gör det. Sannolikt uppstår också en könsskillnad mellan pojkar och flickor.
Läxor kan vara motiverade – men inte vilka läxor som helst. Och läxhjälp måste utformas så att den når just de elever som behöver stöd och repetition. En möjlighet är att lägga den som en del av schemat, med de ordinarie lärarna som stöd. Då ökar chansen att de som verkligen behöver den deltar.