Det handlar om en höjning med 30 öre, vilket betyder att de med en inkomst på drygt 20 000 kronor får betala runt 60 kronor mer i skatt varje månad. Om man tar med i beräkningen att skatten till landstinget är lägre än rikssnittets (10,86 kronor mot 11,01 kronor) kan en höjning vid en första anblick inte verka särskilt anmärkningsvärd. Om man däremot lägger ihop skatterna till kommun och landsting är siffrorna omvända. Genomsnittssvensken betalar 31,60 kronor, medan Uppsala läns befolkning snittar på 31,89 kronor.
En skattehöjnings legitimitet är dock varken beroende av ursprungsläge eller skattesatsen i andra landsdelar. En skattehöjning måste alltid ställas i relation till alternativen: kvalitetssänkningar, uteblivna satsningar, omprioriteringar eller effektiviseringar. Först när det inte finns några pengar att flytta, kan en höjning komma i fråga.
För om varje satsning eller felberäkning i framtiden ska lösas på det enkla sättet (skattehöjning) i stället för på det svårare (omprioritering) är fler skattehöjningar att vänta. Landstingets huvudområden – sjukvård och kollektivtrafik – är två omättliga verksamheter. Det finns alltid resenärer som önskar tätare tågtrafik, ännu en sträcka där någon vill ha en buss och vi kommer aldrig att vara helt nöjda med sjukvården. Det handlar således om att hitta en balans mellan kvalitet, tillgänglighet och kostnad, vilket innebär att man som politiker måste våga fatta obekväma beslut om omprioriteringar för att ha råd med satsningar.
”Inget alliansparti höjer skatten av glädje eller lättvindighet,” säger landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) (UNT 14/4). Sanningen är att få partier höjer inkomstskatten med en axelryckning. Magdalena Andersson (S) lovade så sent som i förra veckan att inte höja inkomstskatterna vid ett maktskifte, utom möjligtvis för dem med en årsinkomst på över miljonen. Det Andersson talar om är dock enbart jobbskatteavdraget. Varken hon eller Anders Borg (M) kan styra huruvida kommuner och landsting höjer sina skatter.
Om skattehöjningen i Uppsala län blir verklighet kommer Hebyborna att vara uppe i en skattesats på 33,66 kronor. Det är inte säkert att smärtgränsen för den genomsnittliga löntagaren går just där, men när skattesatsen närmar sig 34 kronor börjar det brännas.
Alliansen poängterar ofta att sänkta inkomstskatter framför allt gynnar dem med de minsta ekonomiska marginalerna. Med samma logik är det rimligtvis de som drabbas hårdast av en skattehöjning. Med tanke på att skatter är en stor och tung utgift för hushållen, bör kommuner och landsting tänka sig för både en och två gånger innan de ökar den utgiftsposten.